Miljonregn gjorde inte psykiatrin bättre

– Det värsta är att politikerna lovar satsningar på psykiatrin. Men det märks inte. Istället har kvalitén försämrats genom att skötartjänster konverteras till sjukskötersketjänster och därigenom tappar man kontinuiteten i omvårdnaden och behandlingen, vilket ofta ger en längre vårdtid och sämre behandling, säger Tommy Dahllöf, skötare på psykiatriska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
År 2003 tillsatte den socialdemokratiska regeringen den så kallade Miltonutredningen som leddes av Anders Milton, läkare och tidigare Sacos ordförande. Tre år senare lades den fram för den borgerliga regeringen.
700 miljoner kronor gick till 460 gemensamma projekt i lands­ting och kommuner.

Projekten gick bland annat till utbildning i teamarbete nära patientens vardag (case management) för att stärka behovet av samverkan mellan landsting och kommuner.
Nya statliga miljonbelopp har gått till kommunerna för att boendestödjarna i första hand ska klara den nya vårdformen ”tvång i öppenvård”.
Under ett år fram till september i år har 1 400 patienter slussats ut i samhället från rättspsyk och tvångsvård i allmänpsykiatrin, enligt Socialstyrelsen.
Landstingens öppenvård ska hålla koll på medicineringen och samarbeta med vård och omsorg i kommunerna.
– Men problemet är fortfarande att det inte finns tillräckligt många sängplatser. Patienter med psykoser och bipolär (manodepressiv) sjukdom, inte sällan med självmordstankar, avvisas för att ge plats åt missbruk­­-are, eftersom det är fullt på deras kliniker, säger Tommy Dahl­löf.
Hälften av dem som kommer till psykiatrins akutmottagning skulle aldrig behöva söka hjälp där om det fanns en öppenvård som fungerar. Men till denna illa fungerande vård har de statliga pengarna inte nått, betonar Tom­my Dahllöf, skötare sedan 1977.

Granskningar av hur Milton­pengarna använts, både av Social­styrelsen och Riksrevisionen, visar att projekten är kortsiktiga och att bara ett fåtal lever vid­are. Men det är svårt att få grepp om de spretiga projekten.
Miltonpengarna har främst gått till korta kurser och endags­konferenser. Två större projekt i Karlstad och Vänersborg har emellertid lett till högskoleutbildningar som också skötare kan söka till.
Satsningarna på utbildningar förklaras dels med det stora behovet, dels med att de inte kostar landsting och kommuner något i efterhand.
I ett Miltonprojekt på Hög­skole­centrum i Vänersborg gjorde utredaren Per-Åke Warg en inventering av behovet av utbildning.
Om sju år har nästan 30 procent av skötare med den nedlagda mentalskötarutbildningen gått i pension, om 12 år nästan hälften. Det betyder att sammanlagt 7 000 utbildade skötare försvinner i en nära framtid. Inom allmänpsykiatrin är nästan 60 procent öv­er 50 år.

– Det är alarmerande och visar på ett stort behov av en modern nationell eftergymnasial grund­utbildning som är enhetlig. Sköt­-arna måste få tillgång till en karriärstege för att göra yrket attraktivt, säger Per-Åke Warg.
– Problemet idag är att landsting och kommuner inte anser sig ha råd med vikarier för dem som utbildar sig.  
Filipe Costa, psykiatriker och chef för södra och syd­östra verksamheterna i Stock­holms läns landsting, håller med. I synnerhet slutenvården (dygnetrunt­vård) behöver stora summor för att utvecklas, anser han. Men varken Miltonpengar eller nya statliga satsningar har gått dit.
Sedan mitten av 1980-talet har han varit chef inom psykiatrin. Han är idag ansvarig endast för vården av psykiskt sjuka. Bo­ende och sysselsättning är kommunernas bord.
– När de medicinska och sociala delarna var integrerade behövde vi inte samarbeta med kommunerna. Nu gäller samarbete och det har inte varit lätt
eftersom kommunerna saknar ekonomiska resurser.
För 15 år sedan genomfördes psykiatrireformen och de stora institutionerna stängdes. Efter reformen ökade dödligheten bland de psykiskt sjuka. Och fortfarande efter alla år kritiserar bruk­­ar-, patient- och anhörig­­­­organisationerna kommunerna för att inte satsa tillräckligt på boende och sysselsättning.
– Kortsiktiga projekt har genomförts.  Boenden har kommit till men försvunnit när de statliga pengarna tagit slut. Patient­erna tar skada av sådan kortsiktighet, säger Filipe Costa.

Miltonutredningen föreslog en satsning på totalt 11,5 miljarder kronor på sju år, varav tre milj­arder skulle gå till rättspsykiatrin. Psykiatrin har varit så eftersatt under så lång tid och därför behövdes ordentliga tillskott.
– Riksdagen tog inte våra föreslagna mål. Men trots allt har ingen regering och riksdag satsat så mycket på psykiatrin som denna, säger Anders Milton, nu konsult i bolaget Isak.
– Psykisk o­hälsa har inte prioriterats tillräckligt av kommuner och landsting, säger Anders Milton.
Fortfarande präglas delar av den psykiatriska vården av behandlingsmetoder som inte är byggda på vetenskaplig grund.
– Psykiatrin har varit dålig på att arbeta tillsammans med bruk­arnas och anhörigas organisationer.

3 tycker om Miltonpengarna:

Marie Åhlund, boendestödjare:
– Jag har just gått en utbildning om Aspergers syndrom med syftet att ge bättre bemötande och stöd. Det har varit jättegivande. Men att utbildningen genomförts med Milton­pengar hade jag ingen aning om.

Susanne Bejerot, överläkare:
– Jag är tacksam för de projektpengar vi fått, men tveksam till att politiker satsar på kortsiktiga projekt för att det ska verka som att man ”satsar på psykiatrin” när det i själva verket pågår en nedmontering av både vård och forskning.

Ing-Marie Wieselgren, handläggare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Lands­ting:
– Meningen var aldrig att Miltonpengarna skulle gå till själva basverksamheten. Därför säger personalen i psykvård och i kommuner att till vårt boende eller till vår omsorg eller vår vård har inga pengar tillkommit.