Nu är demokratin till salu
Två tredjedelar av apoteken har privatiserats. Tre av de fyra nya ägarna är riskkapitalister, med uppdrag att äga en liten tid och sedan sälja med vinst. Den fjärde är ett finskt läkemedelsbolag, tillsammans med kooperativa detaljhandelsföretaget KF.
Flest apotek har regeringens företrädare Göran Hägglund (KD) delat ut till kedjan Hjärtat, som ägs av riskkapitalbolaget Altor. Rådgivare åt Hjärtat är Åke Hallman, tidigare vd för Apoteket, liksom Gunnar Alvàn, fram till förra året chef för myndigheten Läkemedelsverket. De är numera lobbyister på företaget Samhällsinsikt, berättar Resumé.
Det här är bara ett av många exempel på hur Sverige ändras: Från ett land med omutbara, oväldiga tjänstemän, offentlighetsprincip, fria oberoende universitet och en stat i medborgarnas tjänst är vi numera mer som Italien: en nation där privata intressen mixas med samhällets, utan insyn och kontroll. Där roller sammanblandas, och
folks lojaliteter snabbt kan skifta. I Sverige har den allvarliga glidningen uppstått med marknadens intåg i politiken, skolan, kulturen och journalistiken.
I politiken styr högern via borgerliga maktnät och tankesmedjor, eller så kallade oberoende forskningsinstitut, som Ratio. Till vänster handlar det i huvudsak om LO-fackens stöd till Socialdemokraterna, som är betydligt mer genomforskat och redovisat. Alla politiska riksdagspartier, utom Moderaterna, vill numera berätta varifrån de får bidrag över 20 000 kronor, vilket är bra. Värre är den omdömeslöshet parat med regelbrist som låter regeringsföreträdare, som Göran Persson (S) växla till privat åsiktssäljare och lobbyist, från ena veckan till den andra. Här behövs flera års karens och då är det bättre att stå upp för deras avgångsvederlag.
I staten har rollbytena kritiserats skarpt i Dagens Nyheter av Institutet mot mutors ordförande Claes Sandgren. Inte minst i den akademiska världen råder en vildavästernaktig frihet för forskare att ha egna bolag, sälja sina böcker till studenterna, och låta sig finansieras som biträdande professorer, av privata uppdragsgivare med egen agenda. Detta måste upphöra. Universiteten är vanligt folks enda tankesmedja och får inte misstänkas byta medborgarrätten till bildning mot pengar.
I Sverige litar vi av hävd på våra myndigheter. Ska vi fortsätta med det måste staten ha tydliga roller och se till att alla behandlas lika. Dagens ihopblandning är förödande för demokratin.