Illustration av Magnus Bard.Skolverket har utrett och orsakerna kan kopplas till en rad reformer och beslut om skolan som tagits av både borgerliga och socialdemokratiska regeringar under tid­igt 1990-tal.
Sammantaget är de inledningen till ett system­skifte för skolan, som förvandlats från sammanhållen och centralt styrd, till ett av världens mest avreglerade system, där det kan vara skrämmande stora olikheter mellan både enskilda skolor i samma kommun och mellan olika kommuner.
Det skiljer i lärartäthet och hur mycket pengar som satsas, samtidigt som sorteringen av elever efter klass, betyg, etnicitet stärkts genom friskolor och val. Vinnare är egentligen inte någon, inte heller gruppen duktiga medelklassbarn mår väl i sina reservat. Skolan som mötesplats behövs.

Den har blivit mer segregerad genom boende, friskolor och skolval. Utvecklingen har gjort det svårare för eleverna att klara sig. Blandade klasser, där svagare elever får draghjälp och inspireras av dem som är lite bättre, har ersatts av en allt mer homogen sammansättning av elever. Att skillnaderna mellan skolor och elever ökat drar ner de sämre elevernas resultat. Barn med svårigheter skiljs oftare ut och stämplas som avvikande.
Samtidigt är undervisningen mer ”individualiserad”, vilket betyder att skolan lämpat över ansvaret för inlärning från lärare till elev, istället för att ge varje individ de bästa förutsättningarna! Sambandet mellan föräldrars utbildning och barnens resultat ökar, genom boendesegregation och skolsegregation, plus ett arbetssätt där eleverna blivit mer beroende av att få hjälp hemifrån för att klara sig. Elever som inte får denna hjälp riskerar att slås ut.

Skolan har därmed blivit mer olik i stället för jämlik, utsorteringen efter klass, studieresultat och etnicitet har förstärkts och elevers rätt att förverkliga sina drömmar, oavsett bakgrund och boende har försämrats. Om skolan ska vara en mötesplats med likvärdiga förutsättningar för alla måste denna utveckling brytas. FP-ordföranden och skolministern Jan Björklund vill nu åter förstatliga skolan, en åtgärd som kan vara ett steg i rätt riktning.
Men ensamt räcker det inte för att ändra det som gått snett. Ska alla elever få lika chanser måste varje skola ha en mix av barn som speglar samhället i stort. Då handlar det om styrning med målet alla barns bästa för ögonen, inte bara mina ungars. Att göra tvärtom mot nu kan vara en början.