Vinstintresse gör inte skolan bättre
Andelen elever som går ut gymnasiet med mvg i alla ämnen har ökat med 28 gånger mellan 1997 och 2007.
Inget tyder dock på att eleverna skulle ha blivit duktigare, utan betygen har blivit bättre än eleverna.
Mest generösa med betygen är lärarna på friskolorna, där ägarna delar ut vinster till aktieägare och satsar på export. Eftersom vinsterna egentligen är våra skattepengar, har Stockholms oppositionsborgarråd Carin Jämtin (S) helt rätt: Det är oacceptabelt att dessa pengar överförs från välfärden till privata kapitalister. Överskott i offentlig verksamhet tillhör skattebetalarna och ska därför användas där för allas bästa.
I Sverige är det tillåtet för friskolor och andra företagare inom välfärdssektorn att göra privata vinster på offentlig verksamhet betald med skattepengar.
I Norge får friskolor inte dela ut vinster till aktieägare, överskott ska tillbaks i verksamheten och komma eleverna till godo. Inte heller i Finland (som har bättre resultat än svenska skolan) eller Danmark får privatskolor drivas med syftet att uppnå ekonomisk vinst.
Carin Jämtin har reagerat på att vart tredje friskolebolag delar ut vinst, samtidigt som enskilt drivna skolor, förskolor och äldreomsorg har lägre personaltäthet än kommunala. (Vilket är rätt logiskt, någonstans måste ju pengarna till vinsten tas.)
Hennes förslag, att eventuella överskott ska stanna inom välfärdssektorn och att lagen ska ändras så att ”möjligheterna till vinstuttag ska begränsas hos välfärdsentreprenörer”, har fått stöd av 25 socialdemokratiska arbetarekommuner, som i motioner till den socialdemokratiska partikongressen vill förbjuda eller begränsa friskolornas vinstutdelning.
Några S-kommunalpolitiker håller inte med henne. Och inom borgerligheten har hon, inte helt oväntat, stött på stort motstånd. Trots ett antal larmrapporter om missförhållanden hos privata vårdbolag, och om betygsfusk, bidragsfusk och lärarlösa lektioner bland friskolorna så ser borgerligheten inga nackdelar med nuvarande system, utan tror att det räcker med några fler kontroller av betygen. Det är märkligt hur marknadsekonomin som alltid annars uppnår sina resultat genom att minimera sina kostnader just i den här personalintensiva verksamheten ska klara ekvationen utan att tumma på innehållet och kvaliteten.
Den svenska skolan behöver bli bättre på många områden. Den behöver eldsjälar, tydliga mål och tillräckligt med resurser för att ge alla elever samma chans att förverkliga sina drömmar.
Våra skattepengar ska få kunskaperna att växa, inte aktieägarnas plånböcker!
