Episodfilm om en familj och dess öden under 12 år. Tre barn på väg att bli vuxna, en mamma och en pappa. Var och en får var sitt avsnitt. Det är välspelat med mycket temperament. Generationsklyftan mellan föräldrar och barn blottas på ett tydligt sätt.

Men tyvärr känns dramatiken ibland lite tillrättalagd, och får jag se en filmscen till där en ung långhårig man som ska styra upp sitt liv tar fram saxen, ställer sig framför spegeln och klipper sig, så skriker jag. Det måste finnas annat än hår som symboliserar steget från ung till vuxen.

Slutet berör och lyfter det hela ganska mycket. Det handlar om pappan i familjen och den rollfiguren känns igenom hela filmen som den mest intressante. Han iakttar, befinner sig mest i bakgrunden, för att i slutet få ordentligt med utrymme.
Filmen blev, enligt filmbolaget, en storsäljare på de franska biograferna.