Är 11 kronor i timmen ny EU-lön?
Arbetslösheten är alltmer en fråga som kan spränga EU inifrån. 27 miljoner saknar jobb just nu, men politikerna verkar ändå inte ha vaknat till på allvar. Det planerade mötet om sysselsättningen ställdes in av Tjeckiens president Václav Klaus som tyckte det var viktigare att ta emot USA:s president Barack Obama.
Det de flesta länderna saknar är ett tydligt program för arbete åt alla. Jobbkrisen bekämpas istället med besparingar, som ökar arbetslösheten, och lägre löner. I Tyskland tvingas långtidsarbetslösa ta jobb för en euro (cirka 11 kronor) i timmen. (Se reportage på sidorna 24-27.) I Sverige är vi inte där än. Men villkoren försämras stegvis även här. Så får exempelvis de som hänvisas till jobb- och utvecklingsgarantin endast 65 procent av a-kassan, vilket är ungefär hälften av lönen som de tidigare plusjobbarna fick. Denna åtgärd kan pågå i uppemot två år eller mer och riskerar att slå ut ordinarie jobb. Till detta kommer nu diverse förslag på sänkt arbetstid och därmed lön även i kommunerna, något Kommunal bestämt vänder sig emot. Det strider emot alla utfästelser om heltid. Men om alternativet är uppsägningar och krisen djupnar kan det bli svårt att stå emot trycket.
Socialisterna i EU:s medlemsländer är eniga om att marknadens friheter inte ska gå före löntagarnas rättigheter. Socialdemokraterna i Sverige har varit aktiva och tagit fram ett ändringsförslag till de direktiv som reglerar villkoren för alla som åker och jobbar i ett annat land. Förslaget ska stärka fackets möjligheter och löntagarnas rättigheter. De arbetsvillkor som erbjuds ska vara ett golv, inte ett tak som EG-domstolen anser. Det ska vara lika lön för lika arbete. Detta ska EU-parlamentets socialistgrupp jobba för och det är bra, även om möjligheten till snabb ändring är liten, i synnerhet efter det dåliga resultatet i EU-valet. Socialistgruppen vill ha ett möte i det nya ordförandelandet Sverige om den skenande ungdomsarbetslösheten inom kort, vilket är utmärkt.
Ett EU som sätter jobben och löntagarnas villkor främst är viktigare än ett EU vars ledare bara vill se kapital, tjänster och människor flyta fritt och oreglerat, utan skydd.
Det är lätt att känna sig uppgiven och utelämnad till en hård tävlan om jobben där den som bjuder lägst får anställning. Så funkar inte det fackliga löftet och om även de gröna i EU-parlamentet kan göra dessa frågor till sina finns det lite hopp om framtiden, trots allt.
