Illustration av Magnus BardMedan bankerna nu ökar vinsterna tack vare regering­ens krisstöd är det sämre för den offentliga sektorn, som inte har samma support från finansminister Anders Borg (M).
Arbetslösheten ökar snabbast i kommunerna, där antalet jobb minskat med över 20 000 de senaste tolv månaderna. Mer än dubbelt så många som i den privata sektorn. Runt 8 000 kommunalare berörs av neddragningarna, enligt en enkät från Kommun­al.

Alarm­klockorna borde alltså ringa även på Finans­departementet, där för övrigt statssekreterare Ingemar Hansson håller i ratten – precis som han gjorde under både finansminister Wibble (FP) och senare Persson (S) under 90-talskrisen. Borde han inte ha tillräckligt med erfarenheter att lära ut, så att inte misstagen upprepas? Då som nu lät man neddragningarna pågå för länge utan att ingripa. Effekterna blev större barngrupper, sämre skola, utarmad omsorg, precis som nu.

Det finanspolitiska råd Borg själv tillsatt vill ge 15 milj­arder till kommunerna i år och det dubbla nästa. Ordförande Lars Calmfors, professor i nationalekonomi,  menar att utgiftstaket inte får vara ett hinder, det skapar bara värre problem längre fram. Men Anders Borg (M) är stolt över att utgiftstaket i budgeten inte lyfts – samtidigt som skattesänkningarna bara i år dragit bort 15 miljarder, motsvarande 45 000 jobb, från statsfinanserna. Nu hade vi behövt en kommunbuffert!

Dagens kris slår dessutom
ännu hårdare, eftersom de försämrade ersättningarna från a-kassan får familjers ekonomi att krascha och ger LO-medlemmar med värst arbetslöshet högst avgifter. Finansministern har antytt att avgifterna kan sänkas, men väntar säkert tills det är valår. Borgs krisrecept heter lönesänkningar, som han bakvägen bäddat för via låg a-kassa och ännu lägre ersättningar i åtgärderna. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) talar om att ”värna välfärdens kärna”, men tiger om att hans regering gjort kvaliteten i vård, skola och omsorg konjunkturberoende helt i onödan.