Och nu står de svenska kollektivavtalen på spel.
Många jobbare som kommer hit från andra länder har inte samma löner eller försäkringsskydd som oss. Därför är det viktigt att de företag som kommer hit från till exempel Lettland eller Polen tecknar svenska kollektivavtal. Men EU:s jurister anser något annat: de prioriterar fri rörlighet och marknadsvillkor före arbetarnas rättigheter. Det har också fastslagits i EG-domstolen. I praktiken innebär det att vi i Sverige tvingas sänka våra löner för att konkurrera med andra, och därmed luckras kollektivavtalen upp. Det svenska fackföreningsrörelsen kämpat för i hundra år kan alltså förintas.

Men måste det bli så här?
Nej, det behöver det faktiskt inte! Den 7 juni när det är val, har vi makten att skicka dit bra socialdemokratiska representanter. Vi måste därför rösta på politiker som slåss för starka kollektivavtal. Vi som arbetar ska inte behöva sänka våra lön­er för att konkurrera med var­andra. Men sanningen är också att allt inom EU inte är negativt, några saker har faktiskt blivit bättre i svensk arbetsrätt genom medlemskapet, bland annat så får inte visstidsanställning missbrukas, och de som varit deltidsanställda inom kommun och stat på mindre än 40 procent får inte längre utestängas från pensionsförmåner och extra semesterdagar. När offentlig verksamhet läggs ut på entreprenad så måste de anställda följa med.
Allt är med andra ord inte svart eller vitt. Men det viktigaste är att vi kämpar för vårt kollektivavtal, och den svenska modellen. Ingen arbetare ska sälja sitt arbete till lägre pris än någon annan. Då är vi tillbaka på 1800-talet, och där vill nog ingen av oss vara.

Nu har vi ett blått Europa, och det gör att frihandel sätts ännu mer före ar­-betarnas villkor. Jag vill inte ha ett orättvist EU, jag vill ha ett rättvist EU som är till för alla.
Det kan vi vara med och se till, om vi går och röstar.

JA
till att rösta i valet 7 juni.

NEJ
till Metalls ”lönesänkning”.