Hästar och böcker mot krisen
Tänk så fort det gick. På några månader blev alla svarta siffror röda. Underskott. Arbetslöshet. Först kom varslen i privat sektor, sedan de "tysta" varslen i kommuner och landsting.
Nu tycks vi ha passerat även det stadiet. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting rasar skatteintäkterna i landets kommuner lika fort som svenska tennisspelare på världsrankingen.
Det kan bli rätt många jobb som går förlorade inom sjukvården, äldrevården, skolan och barnomsorgen. Om inget görs. Om inte regeringen skjuter till mer pengar. Men regeringen vägrar fortfarande höja statsbidragen till kommunerna. Jag förstår ärligt talat inte varför.
På flera ställen har man redan beslutat om höjda skatter. Som i mitt hemlän Sörmland. 65 öre blev det. Jag betalar gärna lite mer i skatt om det innebär mindre nedskärningar. Vårdens behov är ju lika stora som tidigare.
Men regeringen verkar inte se samma verklighet som landets kommunpolitiker. Borg och Reinfeldt vill fortfarande vänta och se och tycks inte prioritera den offentliga sektorn när krisen väller in över Sverige.
Många pekar i dag på USA och 1930-talet. Där tryckte
staten på gaspedalen på ett sätt som ingen tidigare skådat. New Deal lyfte landet ur en kris som var betydligt värre än den idag.
Men då måste man komma ihåg att New Deal inte bara handlade om hårda investeringar i vägar, byggnader och flygplatser. Pengarna gick även till skolor, välfärd och kultur.
Jo, faktiskt till kultur.
I boken American Made av Nick Taylor hittar jag en bild en kvinna till häst som räcker över en bok till en gravid kvinna. Kvinnan står på altanen till sitt fallfärdiga, murkna timmerhus. Hennes kläder är slitna. En schal kring axlarna håller kylan borta.
Kvinnan till häst arbetar som ridande bibliotekarie i Kentucky. Hon rider på småvägar, korsar bäckar och floder som svämmat över sina bräddar, och levererar sina böcker till de allra fattigaste i ett fattigt land.
Att mitt i krisen skicka ut ridande bibliotekarier till ödemarken handlade om att stimulera människor till egenstudier. Det tycks ha funnits en insikt om att krisen krävde satsningar på flera områden, inte bara de strikt näringspolitiska. Att en sund ekonomi kräver en sund välfärd. Och bildade medborgare.
Jag vill gärna hoppas att även regeringen förr eller senare ska drabbas av den insikten.
JA
till de som tänker på tvären.
NEJ
till de som tänker i slagord.