Graden av vårdberoende på särskilda boenden har mätts i åtta nationellt representativa kommuner. Sedan 1994, då mätningarna startade, har den genomsnittliga vårdtyngden ökat. Det innebär till exempel att allt fler på särskilda boenden inte kan duscha, klä sig, gå på toaletten eller äta själva.
– Personalens arbetsbelastning ökar i motsvarande grad, säger docent Mårten Lagergren, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum, som har gjort beräkningarna.
Nu när det finns siffror på hur det ser ut, tycker han att man får ta hänsyn till det i budgeten. I klartext:
– Man borde anställa fler inom äldreomsorgen.

Mårten Lagergren menar att man oftast bara tittar på enskilda fall, men att den här undersökningen ger underlag för att diskutera helheten.
– Det är intressant att se vad som faktiskt har hänt inom äldreomsorgen. Och de äldres situation är ju personalens situation, säger han.
Orsakerna till den ökade vårdtyngden är att antalet äldre blir fler i och med att människor lever längre. Detta innebär i sin tur att fler drabbas av åldersrelaterade sjukdomar som demens och svåra rörelsehinder.

Undersökningen ingår som en del i 2007 års skatteutjämningsutredning, SOU 2007:61. Vårdtyngden mättes enligt en sjugradig skala.
Mellan 55 och 76 procent av de boende hamnade i den sämsta eller näst sämsta kategorin år 2007.