Fagförbundet (norska Kommunal) riktar stark kritik mot marknadslösningar inom sjukvården i Norge. Den kritiken har på intet sätt någon motsvarighet i Sverige. ”Sykehus er ikke butikk,” är ett vanligt uttryck.
I januari år 2002 genomfördes en omfattande sjukhusreform i Norge. Nu när det drar ihop sig till stortingsval i år kan sjukhusreformen komma att bli en het stridfråga.

Jan Davidsen, Fagforbundet
Jan Davidsen, ordförande i Fagforbundet.

taten övertog år 2002 ansvaret för samtliga sjukhus, som nu är organiserade i 50 hälsoföretag. De i sin tur sorterar under fem hälsoföretag. Politikerna har körts ut ur styrelserna och ersatts av bland annat folk från näringslivet.
De som försvarar reformen säger att de aldrig har behandlat så många patienter och att reformen är succé. Men Fagförbundet, med Jan Davidsen i spetsen, i spetsen vill ta tillbaka sjukhusen i förvaltningsform. Ett krav som kommer att drivas på LO-kongressen i maj och gentemot Arbeiderpartiet.

På en välfärdskonferens i Oslo nyligen förklarade rådgivare Unni Hagen från Fagforbundet:
– Sjukhusen är organiserade som privata företag och ekonomin är överordnat allt annat. De minst sjuka behandlas snabbt, därför de är lönsammare att behandla på bekostnad av de sjukare patienterna.
Det är något som känns igen från kritiken av Vårdval Stockholm.
Hon pekar också på mindre demokratisk kontroll, nedläggningar av sjukhus och ännu större utgifter för sjukvården.

Unni Hagen, Fagforbundet.
Unni Hagen, Fagforbundet.
Foto: Fagforbundet

Nu hänvisar kritikerna till Skottland och Nya Zealand. Även där infördes ett slags köp- och säljsystem som har övergivits. I Storbritannien har det även varit vanligt att privata företag bygger och driver sjukhus med en kontraktstid på över 20 år. Den modellen har nu skottarna fått nog av.
Roar Eilersen, forskare på De Facto, kunskapscentret för fackligt organiserade, sa på konferensen:
– Hela systemet blev för dyrt och skapade en ojämlik vård.
Från år 2000 tog Skottland tillbaka verksamheten och utvecklar nu en förvaltningsmodell som gett bättre kontroll på ekonomin genom att införa rambudgetar. All städning, matservice och vaktmästeri och tvätt tas också tillbaka i egen regi. Från och med nästa år görs försök med direktval till sjukvårdsstyrelserna, så att de ska bli mer folkligt förankrade.

Medan Fagforbundet nu har bestämt sig att de inte heller vill ha några marknadslösningar är de norska partierna oeniga.
Inom Arbeiderpartiet och LO föregår det en strid om hur sjukvårdspolitiken ska se ut, enligt Roal Eilertsen. Medan koalitionspartierna Sentern och Socialistisk Venstre vill ändra på eller till och med avveckla hälsoföretagen, krav som de kommer att driva för att ingå i en rödgrön koalition.

När sjukvården år 2002 överfördes från länen till staten var det en av de mest omfattande reformerna i Norges historia. Staten tog över ansvaret för både drift och finansiering av specialistsjukvården. Syftet var bland annat att göra vården effektivare och mer tillgänglig.
Sjukhusen fick företagsstatus, eget ansvar för personal och ekonomi. Beställar- och utförarsystem infördes och man öppnade upp för privata sjukhus.

Läs mer: De tok tilbake sykehusene. Om Skottlands og New Zealands farvel med markedsmodeller i sykehussektoren, mars 2009, www.de-facto.no.