Hur har det gått sen?

1. THERÉSE: ”Det var trevligt att få uppmärksamhet”
På omslaget: Therése Österblad, 27 år, Solberga, Hägersten.
Anledning: Undersköterska som jobbar natt på Hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det var trevligt att få lite uppmärksamhet. Jag blev glad. Chefen och mina arbetskompisar tyckte också att det var trevligt.
Vad hände sen?
– Jag jobbar kvar. Det är ungefär likadant som det var när artikeln om mig skrevs. Lugnt ibland och så plötsliga akutfall. Och jag trivs.

2. FATUMA: ”Jag blev kändis, folk ringde från Luleå”
På omslaget: Fatuma Issack, 34 år, Märsta.
Anledning: Vårdbiträde i hemtjänsten i Stockholm som fick fast jobb med nya las.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Jag blev kändis! De ringde från Luleå där jag bodde förut och sa att ”du är kändis, du är på omslaget!”
Vad hände sen?
– Jag jobbar på som vanligt, 91 procent av heltid, kvällar och helger ibland. Och jag hoppas få jobba kvar, för jag trivs med mina arbetskamrater och de gamla jag hjälper.

3. ELIN:  ”Jag har blivit samtalsledare”
På omslaget: Elin Backman, 25 år, Haninge, söder om Stockholm.
Anledning: Elins yrkesroll är Kravmärkt.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det var väl okej. Min moster i Norrland ringde och berättade det innan jag själv sett tidningen.
Vad hände sen?
– Jag har blivit samtalsledare och träffar äldrevårdspersonal i hela kommunen. Jag lär mig mycket av det. Fyra av oss på min avdelning har också gått en fördjupningskurs om demens.

4. MONICA:  ”Oväntat roligt att vara på förstasidan”
På omslaget: Monica Calderon, 36 år, Rinkeby, Stockholm.
Anledning: KA följde med en dag på jobbet som fackligt förtroendevald i västra Stockholm.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det var kul. Oväntat roligt att vara på förstasidan och sen att få höra responsen från folk som sett mig på framsidan.
Vad hände sen?
– Det har varit väldigt mycket, men jag kämpar vidare.

5. MAYADA:  ”Jag har ont i ryggen och är sjukskriven”
På omslaget: Mayada Chehadé, 33 år, Nyköping.
Anledning: Undersköterska, som vikarierade och fick fast jobb.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Konstigt. Ingen sa till mig att jag skulle hamna på omslaget. Inte så många känner till mig men det gick bra. Familjen tyckte också att det var okej.
Vad hände sen?
– Jag är sjukskriven och har ont i ryggen, går till läkare och sjukgymnast. Det är stress, mycket jobb och tungt jobb som orsakat värken. Självklart har det blivit sämre ekonomiskt men jag måste tänka på min hälsa.

6. KATARINA: ”Nu har arbetsglädjen kommit tillbaka”
På omslaget: Katarina Nyqvist, 43 år,
Oskarshamn.
Anledning: Undersköterska som varit med om att lägga om schemat på ett äldreboende och fixat arbetsglädjen på kuppen.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det kändes väl bra. Det var ju med nåt gott i alla fall, annars är det kanske inte så roligt att vara med på bild.
Vad hände sen?
– Vi har flyttat till Fliseryd. Det har varit jättejobbigt, men nu har arbetsglädjen kommit tillbaka. Det var stor omställning att få med sig allt vi jobbat för.

7. HELENA: ”Jag fick väldigt mycket positiv feedback”
På omslaget: Helena Helminen 50 år, Botkyrka.
Anledning: Chefen som ger sina anställda trygghet.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det var omtumlande och mycket roligt, jag fick väldigt mycket positiv feed-back efter artikeln i KA.
Vad hände sen?
– Vi står inför en stor omorganisation. Men det fina är att jag får vara kvar på samma ställe och ha kvar mina medarbet-are. Det är vi glada för allihop.

8. JONAS: ”Häftigt se sig själv i en sådan stor rikstidning”
På omslaget: Jonas Gustavsson, 21 år, Hylte.
Anledning: I Hylte tjänar utbildade undersköterskor minst 20 000 kronor på heltid.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det var rätt häftigt att se sig själv i en sådan stor rikstidning. Det var ett bra reportage.
Vad hände sen?
– Jag jobbar fortfarande som vikarie men med lite högre lön. Det är svårt att få fast tjänst. Men jag börjar närma mig timmarna som behövs för det. Kommunen sparar återigen, nu på nattpersonalen. Det är helt knasigt. De har sparat i väldans massa år, det borde väl ge resultat någon gång!

9. BJÖRN: ”Vi kom tio i topp i brandmanna-vm”
På omslaget: Björn Gannsjö, 32 år, Stockholm.
Anledning: En av tre brandmän som tränade inför brandmanna-vm i mountainbike.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Inget speciellt. Några arbetskamrater pikade mig lite, men det var bara positivt.
Vad hände sen?
– Vi kom tio i topp i vm, det var väl som vi hade kunnat hoppas på. Frans­männen var väldigt bra.

10. CYNTHIA: ”Vi ska fira Obama med champagne”
På omslaget: Cynthia Parker, 59 år, Philadelphia, USA.
Anledning: Undersköterska som arbet-ade i Barack Obamas kampanj för att få honom vald till USA:s president.
Hur kändes det att vara på omslaget:
– Jag kände mig som en stjärna, det kändes så kul. Jag har visat det för alla jag känner: familj, arbetskamrater och vänner.
Vad hände sen?
– Barack Obama vann valet! (Och då skrev ni om mig igen.) Allt vårt arbete under året gav utdelning. Nu ser jag fram emot ceremonin i januari när han blir president. Jag har bjudit hem vänner och vi ska dricka champagne.

11. LENA: ”Det var en konstig text på omslaget”
På omslaget: Lena Rosengren, 47 år, Stockholm.
Anledning: Undersköterska som blev delägare i sin arbetsplats.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Inte roligt alls, för det var en konstig text på omslaget. Fast sen fick jag positiva reaktioner från folk som läst artikeln.
Vad hände sen?
– Vi arbetar på, i stort sett som tidigare. Vi har fått anpassa oss till Vårdval Stockholm, men har tack och lov inte behövt säga upp undersköterskor.

12. PER: ”Intresset för det manliga nätverket har ökat”
På omslaget: Per Olsson, 35 år, Mantorp.
Anledning: Barnskötare som var med och drog i gång nätverket ”Män i barnomsorgen” i Linköping.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det var kul och spännande. Det blev lite uppmärksamhet både privat och på jobbet.
Vad hände sen?
– Nätverket har fortsatt. Vi har haft fyra träffar under hösten. Intresset har ökat, under hösten har vi varit 15-18 stycken på varje träff. V i har också kommit i gång med att åka ut på gymnasieskolor och informera om våra yrken.

13. YVONNE: ”Vi leker ute även om det är mörkt och kallt”
På omslaget: Yvonne Kinderås, 59 år, Stockholm.
Anledning: Barnskötare i Älvsjö, Stockholm, som tipsade om lekar.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det var roligt, jag fick många positiva kommentarer. Och så upptäckte jag hur många kommunalare jag har i min bekantskapskrets.
Vad hände sen?
– Det har inte hänt så mycket. Vi leker ute nu i december också, även om det är mörkt och lite kallt. Fast när det blir mörkt går vi in.

14. ELIN: ”Vikariatet som trafikvakt tog slut i augusti”
På omslaget: Elin Lundgren, 27 år, Visby.
Anledning: Trafikvakt som hade det svettigt under Almedalsveckan i Visby.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det var jättekul, jag blev väldigt överraskad. Min bästa kompis berättade det, sen hörde min mamma och moster av sig.
Vad hände sen?
– Vikariatet som trafikvakt tog slut i slutet av augusti. Sen dess har jag sökt jobb, jag vill jobba i service- och säkerhets­branschen, men det är ont om jobb. Och så vill jag helst vara kvar på ön, där jag har vänner och familj.

15. MAYERLY: ”Jag vill ha en lag som ger alla heltid”
På omslaget: Mayerly Pettersson, 34 år, Oxelösund.
Anledning: Undersköterska som är deltidsvikarie och vill att facket ska kämpa för heltid.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det var en trevlig överraskning. Många av kompisarna skojade att jag blivit stjärna. Det var roligt, men jag hade förväntat mig att det skulle stå mer i tidningen.
Vad hände sen?
– Mitt vikariat på Björntorps äldreboende förlängdes. Efter tre år som vikarie har jag fått en fast tjänst i hemtjänsten på 75 procent, det finns få heltider. Jag vill ha en lag som ger alla deltidare heltid.

16. EVA: ”Uppmärksamheten har gett mig mycket energi”
På omslaget: Eva Gillsparr, 56 år, Hörby.
Anledning: Undersköterska som blev utnämnd till årets bröstvän.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det är lite svårt att förstå all uppmärksamhet men det har varit enormt roligt och gett mig mycket energi.
Vad hände sen?
– Inget konkret men jag tror det är många klockor som har ringt för att vi undersköterskor gör ett viktigt arbete. Annars är det mest läkarna som får uppmärksamhet, men alla behövs!

17. PÄIVI: ”Bra att KA hade ett temanummer om oro”
På omslaget: Päivi Eriksson, 60 år, Stockholm.
Anledning: Skötare och legitimerad psykoterapeut som gav råd om vad man kan göra för att hantera oro.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Lite pirrigt, lite ovant. Någon tyckte att det var kul att jag var med i tidningen, men det är inte så många från mitt fack som jobbar här. Det är viktiga ämnen, det är viktigt att fånga upp det på arbetsplats­erna. Det var bra att KA hade ett temanummer om oro.
Vad hände sen?
– Nu planerar vi en flytt, enheter ska slås ihop här i Liljeholmen. Vi blir fler än 58 personer, det blir gigantiskt.

18. NICKO: ”Idén att köra energismart sprider sig”
På omslaget: Nicko Sulejmanovic 27 år, Katrineholm.
Anledning: Bussförare som kör energismart.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det var okej. Cheferna tyckte det var kul. En passagerare undrade hur jag som var svartskalle kunde heta Christer. (Av misstag fick Nicko fel namn på omslaget, red anm.) 
Vad hände sen?
– Idén att köra energismart sprider sig, senast till Linköping. Idag har jag ingen dator i bussen, det behövs inte. Foten på gaspedalen är lätt, har man en gång lärt sig sitter det i.

19. ROBERT: ”Det är många som har kommenterat det”
På omslaget: Robert Agghammar, 33 år,  boendehandledare, Skellefteå.
Anledning: En av tre i NEPO-teamet i Skellefteå som arbetar framgångsrikt med personer med ADHD, Aspergers syndrom ofta kombinerat med missbruk.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det var bara positivt, det är många som kommenterat det. Roligt att få uppmärksamhet. Fast ännu ingen tårta från chefen Anita Östlund. Skriv att vi väntar…
Vad hände sen?
– En ny klient är på väg ut i samhället, ett par nya har tillkommit.  Sedan går vi också en väldigt intressant utbildning om olika droger. Annars jobbar vi på som tidigare.

20. SARI: ”Det kändes som en ära att vara på omslaget”
På omslaget: Sari Hautala-Thorne, 38 år, Landvetter.
Anledning: Elevassistent som blev chef över sina arbetskamrater.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det kändes som en ära att vara på omslaget. Det var kul.
Vad hände sen?
– Det har inte hänt så jättemycket. Jag har haft alla utvecklingssamtal nu, det gick jättebra.

21. MONICA: ”Jag trodde inte det skulle bli så stort”
På omslaget: Monica Carlsson, 52 år, Hultsfred.
Anledning: Undersköterska som fick nytt jobb på en bemanningsenhet i Hultsfred tack vare Kommunals Jobbpusslet.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Jag blev överrumplad. Jag trodde inte det skulle bli så stort, utan en notis i tidningen och så var jag till och med på framsidan, fick sms och folk ringde mig.
Vad hände sen?
– Det är mer än fullt upp med jobb. Folk är sjuka eller vill vara lediga. Det är bara en dag som jag inte haft jobb under de här tre månaderna som har gått.

22. VIVIAN: ”Jag har fått veta att jag får stanna”
På omslaget: Vivian Youssef Gabro, 33 år, Norrköping.
Anledning: Undersköterska som jobbar som hälsokommunikatör i Östergötland.
Hur kändes det att vara på omslaget?
– Det kändes bara roligt. Som en möjlighet.
Vad hände sen?
– Vi har fått klartecken att fortsätta, i varje fall för tre år framåt. Jag har fått veta att jag får stanna. Det vill jag. Jag trivs jättebra med jobbet och känner att jag gör ett bra arbete.