Siffrorna redovisar vi i vår nya årsrapport ”Adjö yxskaft”.
Trots detta, och trots att hörselskadorna ökar bland både män och kvinnor, sätts hörselfrågorna på undantag i arbetslivet. En hel del kvinnor skulle förmodligen ha kunnat fortsätta jobba om de bara hade fått hjälpmedel, anpassad hörmiljö och annat stöd betydligt tidigare. I stället är det många som sliter med att höra dåligt i över tio år utan att få hjälp, och drabbas av olika stress- och utmattningssymptom, helt i onödan.

Det finns nu nästan 600 000 hörselskad-ade i yrkesverksam ålder, varav cirka 40 procent är kvinnor. Ändå tar arbetsgivare, fack och företagshälsovård ganska lättvindigt på hörselproblem. Hörmiljön tas sällan upp vid skyddsronder, trots att det borde vara en självklar del av arbetsmiljöarbetet.
Samtidigt som regeringen visar siffror på minskad ohälsa och utanförskap, visar HRFs rapport att ohälsan bara ökar bland hörselskadade kvinnor. Och inget görs för att ändra på detta. Hörselkontroller är till exempel vanligast på mansdominerade arbetsplatser, som tung industri. Men hörselskador är vanliga även på arbetsplatser med hög andel kvinnor, som förskola och skola.

Regeringen måste ta ansvar för att hörselproblem tas på betydligt större allvar, genom att se till att vi får regelbundna hörselkontroller på alla arbetsplatser. Därmed möjliggörs tidig upptäckt och tidiga rehabiliterings-
insatser, vilket i sin tur förebygger onödig sjukskrivning och förtidspension.
Att tala om att minska utanförskapet och samtidigt blunda för hörselskadade kvinnors ohälsa är inte seriöst.

HRF:s rapport ”Adjö yxskaft”
finns på: www.hrf.se/rapport08

Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande i HRF, Hörselskadades
riksförbund