Maria ger röst åt de hemlösa

Maria Urdin har varit gift och har två vuxna barn. Hon hade en stabil tillvaro och arbetade inom den dåtida it-branschen.
– Stansoperatris hette det på den tiden. Det  var innan alla fick en egen pc. Det var eftertraktat på 1970-talet och långt in på 1980-talet. Med den tidens mått var det också ett välbetalt jobb, säger hon.
Maria Urdin hamnade senare i en depression, och blev under 1980-talet av med både arbete och bostad. Det blev en stor skillnad i livsstil. Nu bor hon på hotellhem på Söder i Stockholm.
– Men nu har det gått så många år. Den första tiden försökte jag ha vanliga jobb. Men det var svårt att sköta hygienen och det var svårt att komma upp på morgonen. Därför fick jag byta jobb hela tiden, säger hon.

Sedan år 2000 har hon arbetat som försäljare av Situation Stockholm, som är de hemlösas tidning i Stockholm. Året därefter började hon skriva krönikor i tidningen. Maria Urdin har sedan dess medverkat i ett flertal radio- och tv-program, och har också blivit omnämnd på Expressens kultursidor för sina krönikor.
– Det är vid vissa tillfällen och i vissa frågor jag får uttala mig. Egentligen är det synd att alla hänvisar till mig, eftersom jag inte är någon typisk representant för de hemlösa. Det är så många som har det mycket värre. Och jag är inte intresserad av att synas som person. Det är det jag har att säga som är det viktiga. Folk kan komma fram och säga ”jag känner igen dig” för att jag varit med i tidningen. Men de säger ingenting om vad jag har pratat om. Det är snett, säger Maria Urdin.

I diskussionen om vilka åtgärder som krävs för att hjälpa de hemlösa, handlar det först och främst om att det behövs mer resurser. Dessutom är det viktigt att se att alla hemlösa är individer, tycker Maria Urdin.
– Vad det gäller missbrukare så måste de få vård för att bli fria från sitt missbruk. Som det fung-erar nu kastas folk ut på gatan efter att de har genomgått behandlingen. De får ingen hjälp och återfaller därför i missbruk. Andra har skulder och får ingen bostad därför. Jag har själv ansökt om skuldsanering. Men det enda de kunde göra var att sammanställa alla skulder jag hade. De såg inget sätt för mig att bli av med skulden. Då gick jag direkt till kronofogden. De ville att jag skulle fylla i en krånglig blankett, med uppgifter om saker som hänt för flera år sedan, som jag inte kommer ihåg. Så jag kommer aldrig ur det där, säger hon.

Maria Urdin menar att många av de hemlösa skulle klara av att ha ett eget boende om bara viljan fanns att låta dem ha det. Det finns i dag knappt några billiga hyresrätter i Stockholm. När hon varit i kontakt med politiker i de här frågorna har hon själv fund-erat på att engagera sig i ett politiskt parti.
– Jag gjorde det ett tag när jag var i fysisk form för att klara av det. Men kroppen vill inte just nu. Jag har varit i kontakt både med socialdemokraterna och vänsterpartiet. Vi har haft bra samtal och jag har fått mycket stöd. Men om jag ska vara cynisk så har det inte hänt särskilt mycket i praktiken, säger Maria Urdin.

En stor del av hjälpen till hemlösa sker i dag genom privata organisationer. I praktiken kan alltså inte den offentliga sektorn ge det stöd som behövs.
– Jag har väckt den frågan många gånger, och fått många fina välformulerade svar. Men ingenting händer, säger Maria Urdin.