Min väninna blir besvärad och svarar att hon inte heller vill bli omtyckt av sverigedemokraterna för de har konstiga idéer om Sverige. Vi försöker förklara att det inte handlar om hennes hår utan om knäppa idéer om att vissa människor är mer värda än andra. Men sverigedemokraternas föreställningar om invandrare och svenskar når inte bara de svarthåriga barnen utan även deras föräldrar. Ofta innebär föräldrarnas spontana försvarsreaktion att de förstärker barnens känsla av att inte tillhöra Sverige. Därmed har sverigedemokraterna uppnått sitt syfte, för ju fler invandrare som känner sig utanför, desto mer skäl har de att påpeka att invandrarna inte vill bli integrerade.

Sverigedemokraterna indelar inte längre människor i raser, inte heller i mörkhåriga och ljushåriga. De delar in människor efter kulturell tillhörighet. Kulturerna – liksom en gång i tiden raserna – bör hållas åtskilda. Alla som anammar den svenska kulturen och det svenska sättet att leva är per definition svenskar och hör till det här landet. Som assimilerad invandrare är du till och med välkommen som medlem
i sverigedemokraterna. Vad svenskhet skulle innebära i praktiken är däremot inte lätt att förstå, och när de pressas på en definition trasslar de ständigt in sig. Men för att nå ut med sitt budskap tvingas sverigedemokraterna visa upp tydliga bilder av de kulturer som omöjligt kan leva samman. I propagandan blir den andre en muslim, en kvinna som bär burka, en man med långt skägg, en ung självmordsbombare eller någon som plågar djur för att få kött på sitt bord. Sverigedemokraternas bild av kulturskillnader påminner starkt om den gamla uppfattningen, att människor liksom hundar skulle kunna indelas i raser. Den nya indelningen är lika falsk som den gamla.

Men många lockas av budskap om att det bästa är om var och en håller sig till sin kultur. Lika barn leka bäst hörs både från sverigedemokrater och extrema muslimer. Men vi som inte kan acceptera att ras och kultur skulle skapa gränser mellan människor, måste ändå fundera över varför så många dras till separatist-erna. Jag tror till exempel att invandrarföräldrar ska försöka låta bli att överföra sin hemlängtan till barnen och då blir det lättare för dem att känna sig som svenskar, utan att samtidigt känna att de sviker sina föräldrar. Som invandrarförälder måste jag tillåta mina barn att vara stolta över sin svenska identitet liksom samhället måste acceptera att de också är stolta över sina kurdiska rötter.

JA
Läs Pontus Herins bok” I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra”.

NEJ
till kravet från föräldrar som vill att deras barn ska slippa musiklektioner på grund av religion.