Sjukhemmet har som rutin att kartlägga vilka läkemedel de boende tar och har ibland tagit bort ända upp till 50 procent av medicinerna. Varje gång en person skrivs in på hemmet görs en genomgång. Sjuksköterskorna har ankomstsamtal med nya boende där de diskuterar medicineringen. Även vårdarna deltar i arbetet.
– Vi ger medicin via delegering. Det är det enda sättet vi är aktiva i den biten. Men när medicinen tas bort ska vi utvärdera hur det har gått. Vi är närmare de boende och då har vi en uppgift att observera.

Effekten är ofta att åldringarna blir piggare och mer aktiva. De blir också mer pratsamma och sociala.
– De kan titta i tidningar, se på TV. Fika, sjunga och gå på promenad. De kan också börja äta bättre. I vissa fall blir de bättre i kroppen. Små saker kan göra stora skillnader, att de till exempel blir bättre på att klä på sig, säger Margareta Larsson.
Istället för mediciner kan dementa människor få andra former av stimulans. Ett mer aktivt liv kan vara bra mot oro och sömnproblem.
– Felet som många gör är att de låter vårdtagarna sova för mycket på dagarna. De ska inte bara sitta ensamma inne på rummen hela tiden, säger Håkan Edlund, som är sjuksköterska på Lingbos sjukhem.

Äldre människor som bor ensamma är ofta oroliga och medicineras därför. Men medicinen går ofta att ta bort när de tas in på ett boende.
 – Vi tog upp det med vår läkare. Förut var det många som i onödan gick på sömntabletter eller lugnande medel, säger Håkan Edlund.
Under hösten har felmedicinering av äldre debatterats på olika håll. Demenssjuka behandlas med psykofarmaka, trots att det huvudsakligen är andra åtgärder som kan lindra sjukdomens symptom Dessutom är kontrollen av äldre människors läkemedel generellt dålig, vilket gör att de får för många mediciner, eller läkemedel som är olämpliga att kombinera med varandra.
– Av de äldre som läggs in på akutsjukhus är det 30 procent som gör det på grund av biverkningar av läkemedel, säger Johan Fastbom, som är docent i geriatrisk farmakologi, och arbetar med demensfrågor åt äldrecentrum på Karolinska Institutet samt åt Socialstyrelsen.

Johan Fastbom säger att situationen ändå är på väg åt rätt håll. Staten har beviljat medel för läkemedelsgenomgångar, som nu sker på flera håll i landet, och debatten har gjort folk uppmärksamma på problemet.
– I verksamheten överhuvudtaget finns en högre medvetenhet, säger han.