”Nej”, säger min jobbarkompis. ”Du ska gå och betala i den första kassan”.
Han fortsätter vara sur, och till slut säger jag: ”Du ska betala i den första kassan som vi nu har sagt tre gånger”.
”Ursäkta vad sa du, var du otrevlig, i så fall går det illa för dig”, säger han argt och tittar på mig.
Det här inträffade på ett kafé i Stockholm, där jag arbetat fram tills nu. Men jag har sagt upp mig, eftersom kunderna är så fruktansvärt otrevliga. Vi hade cirka 1 500 gäster om dagen, och i princip alla av dem är studenter. En del av dem är schysta, men många inte. De säger inte hej eller tack.

Det är stor skillnad mot när jag jobbade i Falun. Då hade jag alltid roligt på jobbet, och kunderna hade humor. De som var otrevliga kan jag räkna på en hand. Kunderna var arbetare, lägre tjänstemän, studenter, barnfamiljer, personliga assistenter med barn eller vuxna som har någon form av funktionshinder. De såg oss som arbetade som jämlikar.
På det stället jag arbetade på i Stockholm ser de ner på en. Kunderna sätter sig själv i första rum. Alla ska ha sitt först, och få tar hänsyn till varandra. En del kan komma fram och säga ”jag står över kaffet idag, därför att ert kaffe är så äckligt”. De plockar inte bort pappersmuggarna, servetter och annat, utan de låter dem ligga kvar på borden. De kan tappa saker på disken när de ska betala, utan att röra ett finger för att ta upp det. Då brukar jag säga ”varsågod här får du lite papper, så att du kan torka upp efter dig”.

Förra året var det alltid någon som grinade för att kunderna försökte sätta sig på dem. Jag tolererar det inte. Jag har sagt åt folk att de minsann kan bete sig vänligt, eftersom vi inte är några serviceslavar. Vi förtjänar att bli behandlade med respekt. Alla har rätt att välja vad de vill jobba med, och det finns inget arbete som är bättre eller sämre än något annat.
Men det är ingen dans på rosor att arbeta inom hotell- och restaurang. Det är lätt att få ont i axlarna, tiderna är dåliga, man står hela tiden, och de anställda får ta oerhört mycket skit av kunder. Lönerna är skrämmande dåliga, 16 681 kronor är kollektivavtalsenlig lön för den som är över 20 år.
Det värsta av allt är att det fortfarande – år 2008 – finns människor som ser ner så fruktansvärt på oss inom LO-kollektivet.

JA
till att fler företag borde ta in rättvisemärkta produkter.

NEJ
till griniga kunder som ser ner på dem bakom kassan.