Mindfulness förändrade livet för Inga-Liz

IVAK heter avdelningen där de jobbar på Kalix sjukhus. Det är ett allt-i-ett-namn för intensivvård och akutmottagning.
Intensiv och akut – det är inte svårt att förstå att det kan bli stressigt. Samtidigt är det viktigt att de som jobbar där kan visa sig lugna i mötet med patienterna.

De tre undersköterskorna Inga-Liz Isaksson, Siv Nilsson och Eva Stenman har alla kunnat visa en lugn yta. Men under ytan har tankarna jagat genom huvudet: Tankarna på nästa arbetsuppgift, på morgondagens arbetsuppgift-er, på gårdagens uppgifter som aldrig blev gjorda.
För ett år sedan fick de och 22 personer till på avdelningen chansen att hoppa på ett hälsoprojekt. En viktig del av projektet var stresshantering med hjälp av mindfulness. (Metoden beskrivs närmare i artikeln härintill.)

Några andetag kan räcka för att Siv Nilsson och Inga-Liz Isaksson ska stressa av.

De berättar att många i början var skeptiska. Ordet meditation kändes främmande.
– Jag är skeptiker egentligen, men jag ville prova, berättar Siv Nilsson.
Hon har gjort övningarna, kanske inte varje dag som det var tänkt, men ganska ofta. Hon använder andningsankaret (se faktarutan) för att slappna av när hon känner sig stressad. Och hon har gått från att ständigt ha tankarna på allt hon måste göra sen, till att bli bättre på att vara närvarande här och nu.
Även Eva Stenman har fått hjälp av mindfulness-övningarna. När projektet började var hon sjukskriven för utmattning. Nu sover hon bättre, och det har säkert bidragit till att hon mår bättre och kan arbeta igen, tror hon.
Men den som verkligen gick in för att göra övningarna till hundra procent är Inga-Liz Isaksson.
– Jag gick in för att göra det ordentligt, varje dag. Jag ställde klockan att ringa tidigare, 15-30 minuter. Det var jätteskönt. Det blev ett behov, berättar hon.
Inga-Liz Isaksson är också den som fått den största effekten av träningen.
– Jag har varit mycket stressad förut. Jag har blivit mycket lugnare, säger Inga-Liz Karlsson.

Inga-Liz berättar att hon har lärt sig känna efter hur det känns i kroppen, och observera vad som inte känns bra.
– Det hjälper att sluta älta saker som man inte kan påverka. Nu kan jag släppa taget, säger hon.
Båda hennes arbetskamrater tycker att Inga-Liz har förändrats mycket.
– På dig såg man att du förändrades, du blev gladare, säger Siv Nilsson.