Norskan Lotta Elstad är journalist och har tidigare bland annat skrivit för tidningen Klassekampen. I våras kom hennes bok ”En såkalt drittjobb”. Hon arbetade under två månader som hotellstädare på ringvikariat och berättade om sina upplevelser i boken. I dag deltog hon på ett seminarium på ABF i Stockholm.

Hon berättar att det finns många myter om hur arbetslivet ser ut. Om att arbetslivet styrs av ”intellektuellt kapital” och att motsättningen mellan arbete och kapital har upphört på grund av att produktionsmedlen finns i arbetarnas kompetens.
Dessa myter sammanfaller vare sig med Lotta Elstads egna erfarenheter eller med statistiken. Många arbeten har inget krav på intellektuellt kapital eller utbildning. Det är så kallade skitjobb.
Städ- och butiksjobb med låga löner och osäkra anställningar. På grund av tidspressen finns inte några förutsättningar för yrkesstolthet, eftersom jobbet aldrig blir ordentligt gjort. Tillfälliga anställningar leder till psykisk stress.
– Jag vill berätta om de villkor som finns i städbranschen och vilken syn som finns på arbete i Norge, säger Lotta Elstad.

Irene Wennemo, chef på LO:s näringspolitiska enhet, säger att självkänsla är viktigt för att höja ett yrkes status. Detta hänger ofta ihop med ett krav på utbildning. Elektrikerna är ett exempel på det. De går i regel med i facket redan på gymnasiet.
– Ju högre utbildningskrav desto högre status. Desto lättare är det att känna samhörighet och att mobilisera, säger hon.

Helén Pettersson, riksdagsledamot (s), berättar att hon själv arbetat som hotellstäderska. Hon håller med om vikten av att berätta om villkoren i de branscherna, trots att hon inte tyckte det på den tiden hon själv var städerska.
– Ivar Lo-Johansson var hatad bland statarna. De såg inte att det fanns någon vits att berätta om deras jobb, säger Helén Pettersson.
Lotta Elstad säger att det inte är ordet skitjobb som är problemet. Ord går alltid att ”reclaima”.
– It’s a dirty job, but someone has to do it. Det viktiga är att vi diskuterar de här frågorna.