En väninna som är kristen syrian brukar ge vår dotter sin äldre dotters leksaker och smycken. I den stora kartongen fanns det också ett glittrig kors som min dotter är helt förtjust i.
Jag har försökt förklara för henne trots att jag själv är ateist att det kanske inte så är lämpligt att gå runt med ett kors runt halsen när ens mamma är troende muslim.
Hon försvarar sig med att hon tänker vara hälften kristen och hälften muslim. Från midjan och uppåt vill hon vara kristen och och då kan hon ha korset.

När jag säger att den diskussionen kan vi ta vid ett annat tillfälle när fastemånaden ramadan är slut och mamma och mormor som fastar är på bättre humör.
Hon vägrar ta av sig den med motiveringen att hon är barn och behöver inte ta ställning till någon religion. ”Det har ju du själv sagt pappa”.
Hur argumenterar man mot logiska barn?