Röda stugor bidrar också till vattenbrist
-- Vi tar ut alldeles för mycket vatten i olika delar av världen. Även i Sverige torrläggs brunnar, säger universitetslektor Anders Nordström.
Men behöver vi i Sverige bry oss, vi har ju gott om vatten?
– Även om vi allmänt har gott om vatten ska vi inte slösa med det. Vattnet blir avlopp och ska renas och ju mer vatten vi använder desto mer kostar det oss, säger Anders Nordström. Honom möter jag på institutionen för naturgeografi och kvartärsgeologi vid Stockholms universitet. Han är som en uppslagsbok om vatten. Så har han också gett ut två böcker i ämnet.
Det visar sig att tillgång till vatten i Sverige inte är så självklart som jag trott. Resurserna är ojämnt fördelade.
Anders Nordström, forskare. |
Anders Nordström berättar om att i övre Norrland finns mycket vatten. Sämre är det med förekomsten av grundvatten i Uppland, Södermanland, Blekinge och kusten kring Göteborg. Han tycker att vi är rabiata, vi vill bo nära vatten och konkurrerar om marker kring kuster och stora sjöar. Det leder till överuttag av grundvatten och vanligen att saltvatten tränger in. Därför är han starkt kritisk till politiker och tjänstemän som tillåter att tomter styckas av med en rasande fart.
– De tänker inte på att det ska finnas vatten som räcker till alla, det är precis som de tror att det sitter en trollpacka i jorden och tillverkar vatten, fortsätter han. Framför allt avser han Stockholms skärgård.
Dessutom tycker han att alla med enskild brunn borde göra en vattenanalys vart tredje år. I en ny rapport från Socialstyrelsen har privata brunnsägare låtit analysera sitt vatten. Endast 20 procent av proverna var tjänliga och lika många otjänliga.
– En nyhet är att vi finner spår av arsenik och uran i vattnet, exempelvis i enskilda brunnar i Enköpings- och Västeråstrakten. Höga halter kan ge skadliga hälsoeffekter.
Helt allmänt är ändå Sverige gynnat med kranvatten som till och med är bättre än EU-reglerna kräver. Annat är det i u-länderna, där bristen på vatten, ohälsosamt vatten och dåliga sanitära förhållanden gör att folk dör i större omfattning än krig och terrorismen.
Över en miljard människor saknar tillgång till rent vatten. Samtidigt är överuttagen av vatten så stora att grundvattenytorna sjunker, bland annat i större delen av Indien och norra Kina. Det i sin tur leder till konkurrens om vatten mellan stad och landsbygd. Ett exempel är i Peking, som har ont om vatten. Speciellt inför olympiaden avleds grundvatten kring Gula floden till staden. Jordbrukare i områdena kring floden kan inte livnära sig längre på jordbruk. De har förbjudits att konstbevattna.
Vad kan man då göra för att minska bristen på vatten?
– Ja, allt ifrån att laga vattenläckor till att konstbevattna effektivare. En del grödor är mycket vattenkrävande. Det är viktigt att anpassa vad vi odlar till den mängd vatten som finns. Att odla ris i norra Kina där det är vattenbrist är inte bra. Och vansinnigt att odla vete för export i Saudarabien.
Något som är mycket vattenkrävande är att producera nötkött. Med en växande medelklass i exempelvis Kina kan köttkonsumtionen komma att öka ännu mer. Lite försiktigt funderar Anders Nordström om vi kanske överlag i stället borde äta mindre nötkött. Det går åt 16 000 liter vatten för att producera ett kilo.