Begreppet har funnits i flera år, men har nu blivit en het politisk fråga. Dels för att avknoppandet är en del av de borgerligas vallöfte, dels för att myndigheten Statskontoret hävdat att verksamheten inte är laglig, utan strider mot EU:s regler och även kommunala upphandlingslagar. Högsta pris ska gälla om kommuner säljer sin egendom, och fler måste få chans att lämna anbud, anser de.

Denna tolkning har ännu inte prövats, men bara hotet har fått Täby kommun att avbryta en planerad avknoppning av den kommunala grundskolan Skarpängsskolan. Lärarnas Riksförbunds ordförande uppmanar medborgare att anmäla avknoppade skolor till EG-domstolen, för att ge de svenska rättsinstanserna vägledning. Det är lite ironiskt att EG-domstol­en, annars lede Fi när det gäller exempelvis svenska kollektivavtal, nu används som frälsarkrans för att rädda den svenska skolan undan glupska jättars vinstintressen.

Avknoppning har minst två sidor:
1 Hur ska våra gemensamma skattepengar användas? Ska det vara okej att köpa billigt som anställd och sen kanske sälja vidare dyrt? Ska det vara okej att sälja ut vård och omsorg överhuvudtaget? Och om bara högsta pris ska vara riktmärke – hur ska då små företag som drivs av anställda eldsjälar få en chans mot  de stora
vård­jättarna?
2 Blir verksamheten bättre? För medborgarna? Vad säger de anställda?

Beträffande det förstnämnda finns inga belägg för att privat vård ger bättre hälsa, bara sämre kontroll av våra skattepengar. Men personalen gillar avknoppningar. De får mer att säga till om och kortare beslutsvägar. Och ibland även bonus om budgeten så medger. Det visar KA:s artiklar och undersökningar som landstinget i Stockholm gjort.
För avknoppade är bonus och budget­ansvar en glädjekälla, men när samma förslag kommer upp i exempelvis kommunal äldrevård i Nynäshamn väcker det oro (KA 9/08). Avknoppning kan alltså ha fördelar. Men anställda som nu satsar hundratusentals kronor tar en ekonomisk risk som få är medvetna om och riskerar tyvärr att få betala högsta priset när reglerna krockar.