Lugnt på akuten men stress i ambulansen

– Det är lite konstigt att komma hit, när det är så öde, säger Margareta Elmström om S:t Görans sjukhus akutmottagning mitt i centrala Stockholm. Mottagningen har nu stängts på grund av strejken och öppnas först om en vecka.

Hon har precis börjat sitt arbetspass och det är tomt förutom en och annan patient som dyker upp.  Det är turister och folk från landet som inte har en aning om att det är stängt. Det finns en läkare på plats som bedömer patienten, innan man hänvisar henne/honom till ett annat sjukhus.
Några undersköterskor passar på att ta kompledigt. Andra fortsätter att jobba de pass de ska, även om det är jättelugnt.

För ambulanssjukvårdaren Tomas Buxbaum råder dock en helt annan situation. Han får köra mycket längre med sina patienter. När han nyligen hämtade en patient på Ekerö, blev patienten jättebesviken när han skulle behöva fraktas ända till Huddinge sjukhus. Färjan gick inte på natten och det blev en omväg. Tomas Buxbaum fick köra två mil längre än han skulle kört om S:t Görans akutmottagning hade varit öppen.  
– Det blir även stökigt att ta sig hem på natten om man blir behandlad och klar, säger Tomas Buxbaum.

Han stöder inte strejken utan tycker att sjuksköterskorna redan har haft en bra löneutveckling.
– Jag är tveksam när de börjar diskutera att de ska ha löner som närmar sig AT-läkararnas ingångslöner, säger han.
Själv har Tomas Buxbaum 22 000 kronor efter 30 år i jobbet. Men han tycker ändå att sjuksköterskorna ska ha lite mer i lön.
– Det ska finnas en viss nivå mellan oss och sjuksköterskorna. Det gynnar oss. Om vi har lika lön kan man lika gärna anställa sjuksköterskor i stället för ambulanssjukvårdare.

Men på S:t Görans akutmottagning säger Margareta Elmström att hon absolut stöder sjuksköterskornas krav på högre löner.
Hon tycker att det är viktigt att sjuksköterskorna har ett högre löneläge.
– Annars utrotar vi oss själva för ligger vi på för lika nivå anställs säkert bara sjuksköterskor.