Klass 9A visar vägen för skolan
På väg till 80-årsuppvaktningen i Malmö kikar sonen och jag på den tegelröda skolan som skymtar i kvarteret bakom. Är det inte...? Jo, visst är det Johannesskolan! Centrum för SVT-serien om klass 9A, som hållit mig klistrad framför rutan vecka efter vecka.
Den har fått många lärare att fnysa förargat. Men avsnitten innehåller så mycket tänkvärt att serien snarast borde användas i fortbildning och undervisningen på Lärarhögskolan.
Barn vars möjligheter inte tas till vara, ”oanvända” barn, är vad det handlar om. Det är elever med föräldrar från en rad olika länder, på en skola där 40 procent i nian inte klarat godkänt i kärnämnena och inte blivit behöriga till gymnasiet.
Självklart gör specialsatsningen att alla anstränger sig extra. Men det som får barnen att växa kan alla inspireras av: En mix av krav, utmaningar och kärlek som visar sig på allehanda sätt. En av eleverna konstaterar:
”De kan förklara och så bryr dom sig om hur vi har det hemma också.”
IG-betyg handlar inte om barn utan begåvning, utan om elever som behöver en annan undervisning än i dag. Allt annat är slöseri med människokraft.
Men orkar och kan lärare i dag vara på topp som ”stjärnpedagogerna” som lånats ut en termin för Johannesskolans mål att 9A ska bli en av de bästa klasserna i landet? Ja, överallt finns lärare, som drivs av inre motivation med trygghet i sig själva. Och varje dag utförs liknande små underverk i klassrum utanför tv-ljuset, av såväl behöriga som obehöriga pedagoger. För tyvärr går det inte att sätta likhetstecken mellan ”behörig” lärare och ”kvalificerad” lärare, det visar Högskoleverkets senaste utvärdering av den svenska lärarutbildningen. Låga intagningskrav, låga ämneskrav, otydliga examineringskrav och dålig utvärdering av lärarstudenters lämplighet bidrar till att krisstämpla skolan.
I Finland är det tio sökande till varje lärarplats på högskolan, i Sverige ibland inte ens en!
Besparingar och neddragningar i skolan gör ofta ar-betsmiljön hård och svår. Stressade lärare sätter på skygglapparna, vilket även kan leda till svåra problem med mobbning – och ännu sämre arbetsmiljö. Skolpsykologen Ingegerd Morvik Broberg kallar mobbning ett systemfel, där eleverna tolkar sin lärares attityd och signaler. När vuxna i skolan vänder ryggen till och inte vill se drar utstötningen i gång. (Psykologtidningen 6/08.)
Lärare måste vara nära även utanför klassrummet. Klass 9A visar problemen, men också möjligheterna.
