”Vi vill inte nöja oss med peanuts”

De flesta som strejkar arbetar inom äldreomsorgen och sjukvård. De är 23 000 och på måndag blir de 35 000 om inte arbetsgivarna går med på att höja lönerna med 15 procent. Bland dem är 4000 barnskötare.

Aktioner pågår över hela Köpenhamn, till och med på kvällen.
På Rådhusplatsen är det show. Hundar springer genom plasttunnlar och över vickande bräden. Unga män kör på rullskidor och kvinnor dansar magdans alltmedan en TV-kameran går.
Plötsligt håller barnskötaren Jani Jørgensen upp en stång med röda och gula plasthänder, där det står Mer lön – flera händer. Hon ser till att bli filmad. För det är så här hon når ut.

Runt om showen har en stor skara strejkande samlats. Med röda plakat och ballonger i olika färger med texten ”Ligelön”. Jani och Sandra Nielsen, som står bredvid, tjänar cirka 24 600 svenska kronor men kräver minst 3 700 kronor mer.
– Alla ska ha lika löneökning. Arbetsgivarna vill ge lite mer till dem som redan tjänar mer än vi gör, poängterar de.
Dessutom tycker de att regeringen kan skjuta till pengar.
– 15 procents löneökning skulle kosta regeringen tre miljarder och det har regeringen råd med när den kan sänka skatten med tio miljarder för de rika, anser de.

Pedagogen Marie Colding strejkar inte ännu, men demonstrerar gärna. På armen tvååriga Chilli.

En annan kvinna kommer fram med flygblad och ett vykort med regeringens 100-kronors sedel, där det bara står 81 kronor. Varje gång en privat anställd man tjänar 100 kronor tjänar en offentligt anställd kvinna med samma utbildning bara 81 kronor.
Morgonen därpå är Sandra och Jani i farten igen. Klockan åtta på morgonen. De har samlats på Triangeln, en liten öppen plats vid Österbro, där trafiken brusar förbi. Där är de påhejade av alla tutande biliser.
Marie Colding är pedagog på en förskola och är också där. Hon har lilla Chilli, 2 år på armen och håller med sin lediga hand i en banderoll där det står:  Kräver varken i påse eller säck, vår lön kräver en ordentlig lönecheck.
Hon strejkar inte ännu men demonstrerar i alla fall på morgonen.
– Det är riktigt svårt att rekrytera folk. Lönerna har inte följt inflationen och är mycket lägre än dem på den privata marknaden. Ska offentliga sektorn vara attraktiv i framtiden måste lönerna höjas.
Själv tjänar hon 24 865 kronor med 30 timmars arbetsvecka.

Lena Vase vill att alla ska ha lika löneökningar.

Lena Vase, 31 år, är barnskötare på ett fritidshem och arbetar 25 timmar i veckan. Hon kan inte säga exakt vad hon tjänar, men hon vet att hon bara får ut cirka 8 000 danska kronor (cirka 10 000 svenska kronor)  efter skatt.
– Alla ska ha lika höga löneökningar. Det handlar om solidaritet.
Själv klarar hon sig eftersom hon är keramiker och kan tjäna lite extra.
Och det handlar inte bara om högre lön utan att få bättre arbetsvillkor, mer personal. Förr var de en på tio barn, nu är de en på 17 barn. På frågan om hon ska gå hem nu blir svaret:
– Inte alls det är ett fulltidsarbete att strejka.
Hon vandrar vidare med sitt plakat med texten: vi vill inte nöja oss med peanuts.

Ralf Christophersen arbetar som vårdbiträde inom hemtjänste.

Var är då alla inom äldreomsorgen, de är ju många fler där som strejkar?
Till slut hittar jag en man, Ralf Christophersen, 54 år, som arbetar som vårdbiträde inom hemtjänsten på norra delen av Amager. Det har han gjort sedan 1980. Där trivs han och där vill han stanna.
– Det är rimligt och på tiden att vi strejkar, när man har ett så ansvarsfullt arbete. Vi sköter de gamla under deras sista tid och då ska man också få betalt efter insatsen och erkännande.
Han tjänar 140 danska kronor i timmen efter 28 år i yrket.
Efter skatt blir det 15 000 danska kronor (cirka 18 750 svenska kronor).
Han har nödberedskap under strejken, ser till att åldringarna får den hjälp som behövs så att de inte ska lida nöd, men de får inte städat.
På frågan vad han tycker om arbetsgivarnas agerande svarar han:
– Det är som att vara tillbaka i det kalla kriget, man rasslar med sablarna mot varandra.
Ibland känner han sig lite utanför diskussionen om kvinnolöner.
– Jag har ändå med levande människor att göra, inte döda ting, då ska man ha betalt för det. De hotar med lockout för att skapa panik, tömma strejkkassorna och försämra moralen bland de strejkande, säger han.
För oss svenskar kan lönerna ändå te sig höga i jämförelse med vad motsvarande yrkesgrupper i Sverige får. Men Mumme Thing, konsulent på förhandlingssektionen på FOA säger att det går inte att jämföra löner på det sättet.
– Vårt skattesystem är annorlunda och arbetsgivarna betalar inte sociala avgifter i samma utsträckning som hos er, säger han.