Sju grader och strålande sol i förmiddags när Folke och jag gick till lekparken. Solen får gärna stråla när den vill. Men i februari ska det vara ett minus framför sjuan.
I norrland är det snörekord på vissa ställen har jag hört. Ungarna filmar sig själva när de åker bräda från hustaken och lägger ut på nätet.
Så är det inte riktigt här.
Folke fick en pulka i julklapp. Två gånger kunde han åka. Det var lördagen och söndagen i trettondagshelgen. På söndagen var det så lite snö att pulkan stannade mot småsten som stack upp genom skaren.
På måndagen regnade det igen.
Pulkan hamnade i hallen, lutad mot en vägg. I flera dagar blev den stående, tills Folke välte den på rätt köl och satte sig i den. Han bet lite i pulkans kanter. Han kröp ur den, fick fatt i snöret i fören och började dra den mellan rummen. Från hallen in i vardagsrummet. Från vardagsrummet, via sovrummet, in i köket.
Folke släpade sin pulka fram till soffan där jag satt. Han såg på mig som om det var mitt fel att han inte hade någon snö att åka på.
Och det var det ju, på sätt och vis.
Om de mildra vintrarna beror på miljöförstöringen är jag lika skyldig som alla andra.
Pulkan är gjord av silverfärgad plast.
”Pulkor av silverfärgad plast bidrar till att ungarna inte har någon snö”, tänkte jag.
Skippa alla pulkorna och det blir lättare att åka. Det låter som logik för 2000-talet, motsägelsernas millennium:
Låt oss höja hyrorna och bostadsbristen försvinner.
Sänk skatten för de bäst betalda så får de arbetslösa det bättre.
Låt oss filma dig när du bajsar och du kommer att känna dig tryggare.
Min kompis Gävle-Steffe sa: ”Det var tur att Folke i alla fall fick åka några gånger. Då kan han ju berätta för sina barn att när han var liten fanns det snö i Stockholm.”
Gävle-Steffe försökte skämta, men det lät inte roligt.
Folke fortsatte dra sin pulka mellan rummen. Jag stod i köket och hörde det olycksbådande skrapandet av silverfärgad plast mot furugolv. Ute föll regnet. Termometern i köksfönstret visade sju grader, precis som i dag.
Till slut hamnade pulkan på vinden.