Rika jobbar mindre — fattiga mer
God fortsättning på år 2008. Nu avskaffas förmögenhetsskatten -- finansminister Anders Borgs och den arbetsamma alliansregeringens present till alla med pengar på banken och stora, dyra hus.
I år får den här gruppen välbeställda övre medelåldringar sin gyllene chans att konsumera mera och arbeta mindre. Arbetslinjen upprätthålls i stället genom att vanliga löntagare får två extra karensdagar i a-kassan och deltidsanställda utförsäkras efter 75 stämplingsdagar. Ersättningen i sjukförsäkringen sjunker och en anställd kan riskera jobbet om den inte accepterar ett annat erbjudande under tiden som sjukskriven!
Alliansregeringens reformiver har kombinerats med en okänslighet för människors livsvillkor som fått väljarna att ta avstånd. Det är politik med hjärnan men inte med hjärtat, som förre kristdemokratiske partiledaren Alf Svensson så träffsäkert formulerade sig i en intervju med Sveriges Radio för några veckor sedan.
Att regeringen ser över skola, arbetsmarknad och omsorgen om äldre är trots alltvälbehövligt och allt som görs är inte dåligt. Folkhälsominister Maria Larssons arbete för utsatta barn är behjärtansvärt, om än små droppar i ett alkoholdränkt hav.
Den pågående utredningen om en värdighetsgaranti i äldrevården innehåller bra tankar om högre personaltäthet, brukarnas nöjdhet och personalens utbildningsgrad. Skolministerns envetna kamp för ordning och reda i klassrummen har sina poänger, även om betyg från årskurs ett är lika dumt som inga alls. Jan Björklunds tankar om en likvärdig skola under statligt paraply har inte mycket stöd, men det är ett bra förslag, som aldrig kommer att gå igenom.
Är då alliansens viktigaste område sysselsättningspolitiken ett triumfkort eller endast en effekt av en god högkonjunktur? Hittills har det inte gått att se någon mätbar nytta med de åtgärder, typ nystartsjobb och instegsjobb, som lanserats under året. De socialdemokratiska plusjobben fungerade betydligt bättre. Forskare tror dock att låginkomsttagare kommer att arbeta mer och höginkomsttagare arbeta mindre, en konsekvens av hur fördelningspolitiken slår.
Alltså: Mer pengar i plånboken för många, men också ett otryggare liv med större maskor i skyddsnätet. Väljarna verkar inte uppskatta utvecklingen.