Det enda ljud som bryter tystnaden är vinandet av ett streck med sångsvanar på väg mot okänd destination.  Att kolla på fåglar som äter är ett allmänmänskligt intresse, som jag delar med, inga jämförelser i övrigt, nobelpristagaren Doris Lessing och många andra som fyllt 25.

Gamla morgontidningar blir som nya, när helgdagarna är många och det är långt till affären och jag hittar allt möjligt intressant som jag annars inte skulle ägnat en blick. Hädiska tanke: Vad mycket mer man skulle läsa om tidningarna bara kom varannan dag…
Julledigheten har varit fridfull, med släktbesök, joggingrundor tillsammans med maken och ett antal bra böcker som väntat länge på att bli lästa.

Stieg Larssons deckartrilogi har hållit mig vaken om nätterna, liksom Selma Lagerlöfs berättelse om Löwensköldska ringen och Charlotte Löwensköld. Vad har Stiegs kriminalroman från 2000-talet gemensamt med Selmas saga från 1925? Kanske att deras kvinnliga huvudpersoner påminner om Pippi Långstrump när de oförväget och modigt tar minst ett steg fram när de angrips, i lägen när andra skulle backa. Lisbeth Salanders kompis journalisten Mikael Blomkvist har mellan- och öknamnet Kalle, hennes lösenord till datorn (ett av många) är Pippi. 

Charlotte är en fattig, föräldralös adelsflicka, medan Lisbeth kommer från en minst sagt märklig och utsatt miljö. Jag ska inte förstöra er läsglädje med några längre utläggningar, men Larsson och Lagerlöf har båda berättandets magiska förmåga – och kan båda skildra såväl män som kvinnor som människor i första hand, begränsade endast av samhällets könsfärgade glasögon. Larsson finns i pocket, i alla fall de två första och Selma Lagerlöfs fantastiska saga brukar dyka upp på bokreorna. Mitt ex kostade 59 kronor och har gett läsglädje som inte kan skattas i pengar.

Det har varit en löntagarvänlig jul, för oss som kunnat ta ut lite ledigt mellan de röda dagarna. Det behövs också för att verkligen kunna landa och ladda om batterierna. Jag vet att jag om en stund måste gå in och öppna min mejl för första gången på mer än en vecka och att det betyder minst 1000 olästa meddelanden, om än flertalet av spamkaraktär. Det är många kronor av min och andras arbetstid som går åt till rena grovrensningar av skräppost och man undrar ju hur BNP sett ut i vårt land om inte spam och skitmejl fanns? Nåja, än har inte boxen öppnats, och frid råder i sinnet en liten stund till.

Utan mellanrum och pauser tappar man både lust och förmåga att skilja mellan stort och smått. Och pauserna kan inte heller sparas till senare, utan måste läggas in varje dag. Många av oss tänker att det ska bli skönt med en riktig vila ”sen”, när allt är avklarat. Men det är en stressfälla. Mellanrummen behövs här och nu. Det kan räcka med trettio sekunder då du samlar dina tankar och fokuserar på en punkt tio centimeter under naveln. Blunda och tänk inte på något särskilt. Ju fler gånger du gör övningen desto mer avkopplad kommer du att bli.
Vi på redaktionen lärde oss trixet av en kursledare under en utbildning i stresshantering och den är verkligt effektiv. Prova gärna direkt, du kommer att skapa en välbehövlig distans till det som bekymrar och upprör dig just nu!

Finns det någon patentmetod för att minska stress och må bra? Så här säger psykoterapeuten Lena Nevander Friström i tidningen Leva 11/07: ”Acceptera olikheter, avskaffa semestern, avskaffa den heliga fyrtiotimmarsveckan och skapa utrymme för en större tolerans. Vi kan jobba hela vårt liv utan semester och utan att pensionera oss om vi bara får bjuda oss själva på tillräcklig vila och återhämtning. Vi behöver sömn, mat motion och relationer och tid att någon gång få tillåta oss att tänka de stora tankarna. Vad behöver jag för att vara den människan jag vill vara? Vad skulle jag göra om jag var president?”

Bortsett från det där med semestern har hon en poäng. Svindlande men nyttigt är det att utmana sig med lite större tankar, och när passar de bättre än just när året är ett oskrivet blad med många möjligheter.

Några nyårslöften har jag inte funderat fram den här gången.

Men jag vill absolut fortsätta att:

  • Ha roligt varje dag, på jobbet tillsammans med mina engagerade arbetskamrater.
  • Gå på styrketräning på mitt gym och svettas tillsammans med roliga och inspirerande ledare
  • Jogga med musik i lurarna – ett oöverträffat lyckopiller.
  • Prata om livet med mina barn och se den där Jane Austenfilmen med min dotter.
  • Försöka förstå hur andra tänker innan jag tycker för mycket och för högt.
  • Odla minst ett intresse som inte har det minsta med jobbet att göra.
  • Träffa mina vänner och bli en kulturtant.
  • Jobba stenhårt för att hålla KA på nätet och i pappersform levande, nyttig och intressant.

    God fortsättning alla läsare som orkat hela vägen hit!