Illustration av Magnus BardI Sverige i dag sjungs arbetets lov i samlad kör, ingen är däremot. Men hur ska vi skapa 1000000 nya jobb, och till vilket pris ska de skapas?
Tidningen Du & Jobbet (8/07) redogör för en brittisk sammanställning av 400 forskarrapporter som samstämmigt slår fast att det är bättre för hälsan att arbeta än att inte arbeta. Undantaget är om du har svår sjukdom eller jobbar i en mycket dålig arbetsmiljö.

Arbete i ett samhälle
där just arbete är normen är otroligt viktigt för vår identitet och känsla av tillhörighet. Den som varit arbetslös och blir anställd får bättre självförtroende och mår bättre fysiskt och psykiskt.
Hur går då vägen till fler jobb och bättre jobb i dagens svenska samhälle? Frågorna diskuteras grundligt och överskådligt i LO:s nya rapport Fler jobb – bättre jobb, som ska diskuteras och läggas fram till kongressen 2008.
Där ställs viktiga frågor:
1. Kan fackliga satsningar på höjda lägstalöner och jämställda löner klara en ökad lönepress från fattiga länder i omvärlden, vars medborgare självklart vill söka sig möjligheter att jobba i rikare länder?
2. Klarar löntagarnas organisationer att hålla lönerna uppe med nya a-kasseregler som tvingar löntagare att ta jobb till allt lägre löner?
3. Kan kampen för kollektivavtal och den svenska modellen stå emot trenden med minskat inflytande för facket i många länder i västvärldens större ekonomier?
4. Hur hjälpa de unga som riskerar att missa Svenssonliv med villa, vovve och volvo – och inte minst jobb?

Hittills har de nordiska länderna lyckats bättre än andra länder att förena effektivitet och rättvisa, inte minst för kvinnor.
Men hur länge är Sverige en del av denna  modell? Den borgerliga regeringen försöker rubba balansen mellan arbetsmarknadens parter genom attacker på arbetsmarknadspolitiken, jobbavdraget, a-kassan. ”Regeringens strategi att skapa jobb via sänkta löner är tydlig”, konstaterar rapportförfattarna.
Alliansregeringens politik kan skapa fler jobb. Men blir det även bra jobb med utveckling och sjysta villkor? LO tror mer på den nordiska modellen, som innebär att hög sysselsättning förenas med jämn inkomstfördelning.
Alternativet – en väg där jobb köps genom lägre löner, svagare löntagare och större inkomstskillnader – kan aldrig bli en facklig strategi.
En lag om rätt till heltid är egentligen ingen facklig strategi, men att släppa kravet när arbetsgivarna vägrar är fel väg att gå.