Nu stoppar Transport godisleveranserna – och det kanske väcker mer upprörda känslor hos debattörerna än frånvaron av avtal. Arbetsgivaren, Videomix Syd, med drygt 50 butiker i  främst södra Sverige har hittills sagt nej, och driver ruljangsen vidare med hjälp av personal som inte är fackligt anslutna.
I dag träder Transports sympatiblockad av godistransporterna till affärerna i kraft.

I Handelsnytt (4/2007) berättar Petra, Frida och Jenny, några av de strejkandeom varför de tycker det är viktigt att stå utanför butiken och förklara vad konflikten handlar om. De vill kunna leva på sin lön, flytta hemifrån och ta körkort.
– Vi visar alla ungdomar att de rättigheter vi strejkar för gäller var du än jobbar, säger Frida.
Förutom att ett kollektivavtal är grunden för trygghetsförsäkringar vid olyckor, för pensioner, arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen så handlar det om tusenlappar i förlorad ob-ersättning, varje  månad. Affärerna hyr ut filmer och säljer lösgodis varje dag mellan 10 och 23.
I goda tider får de anställda bonus, men det kan inte ersätta tryggheten med ob, menar de.

Konflikten har försvårats och försvagats av att jobbarkompisar som inte är med i facket går och tar de strejkandes pass. En sådan sak hade varit otänkbar i industrin, där kollektivavtal är norm och strejkbryteri anses illojalt.
Det finns en viss, begriplig, irritation över detta, men de strejkande tycker ändå att stämningen är bra i arbetsgruppen. Trots att de får ta fatjen, men alla, även de som inte är medlemmar får del av ett eventuellt avtals alla välsignelser.

Sådan är den svenska modellen, en ordning som funkar om inte för många åker snålskjuts. Förhoppningsvis kan Handels få fler av videomix anställda att förstå värdet av handslaget: Vi håller ihop och låter inte någon sälja sig till lägre pris.
Och förhoppningsvis inser ägaren Kent Olsson att ett avtal skapar arbetsro, justa villkor och mycket mindre krångel med de anställdas trygghet, säkerhet, pensionsrättigheter än om han ska lösa allt dettta för egen hand.