Det här är en dokumentärfilm för stadsbor som lever i tron om att livsmedelsproduktion sker i ett idylliskt sörgården.

I filmen finns ingen handling, bara en rad sammanklippta bilder från olika tyska livsmedelsodlingar, tomater, grisar, solrosor, en del vackra, estetiska, en del skrämmande eftersom det aldrig visats för allmänheten tidigare.
Det har aldrig varit någon njutbar spabehandling att se djur gå till slakt. Det var inte finare på 1700-talet än vad det är idag. Skillnaden är storskaligheten och effektiviteten.

Det blev många gäspningar innan filmen var slut. En del kommer kanske att äta vegetariskt men inte jag. Det är ju lika storskaligt där.