SvD (20 sep -07) redogör för de nya, tuffare reglerna.
Tiden du kan stämpla blir högst 75 dagar, eller 8 månader. Den som är ensamstående förälder med barn under 18 år kommer att erbjudas deltidssysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantin när de 75 ersättningsdagarna har använts.
Men alla andra, och i Kommunal är de många, går kärvare tider till mötes.

En annan försämring som skapar stor otrygghet för i synnerhet unga timanställda är att antalet karensdagar, innan man får ersättning överhuvudtaget, ökas med två, till sammanlagt sju dagar.
För den som går mellan olika korta vikariat, eller hyrs ut på timme, blir ekonomin högst kärv – om man nu överhuvudtaget kommit med i a-kassan.
Arbetsmarknaden går, enligt de flesta bedömare, på högvarv.  Det är högkonjunktur, och arbetsmarknadsminister Littorin tror, överraskande nog, att det är regeringen som skapat jobben. Så är det förstås inte, men det är ändå väldigt positivt.
Men det är oklart om detta hjälpt särskilt många deltidsarbetslösa att få heltid.

Utbetalningarna från A-kassan minskar, men det kan också bero på att det är svårare att komma in i försäkringen och att många tycker att den är för dyr.  
För de kommunalare som är kvar i a-kassan blir dock avgiften 81 kr lägre från 1 juli nästa år, då avgiften sänks från nuvarande 240 kronor till 159 kr i månaden.  Det är förstås också bra, även om den fortfarande är högre än tidigare.

Regeringen lägger ansvaret för den könsuppdelade arbetsmarknaden helt och hållet på individerna, fast det är kommunerna som borde klämmas åt.
Eftersom det är kvinnor som oftast erbjuds deltidsjobb, medan mer manligt dominerade branscher så gott som alltid erbjuder heltid. Kommunals tredje vice ordförande Anders Bergström framhöll i morgonens Studio ett i P1 att två tredjedelar av medlemmarna i Kommunals A-kassa är deltidsarbetslösa. Det är alltså många som nu får räkna med betydligt otryggare villkor. De får betala arbetsgivarnas försummelser.

Den som inte skaffar sig ett heltidsjobb är rökt. Nu kommer säkerligen kompetenta uskor, måltidsbiträden och barnskötare att se sig om efter andra jobb, utanför offentlig sektor, om de inte får heltid där de är.
Kanske måste de lämna arbeten de trivs med och har utbildning för. Förlorare blir då även vi medborgare som får sämre omvårdnad.
Alliansregeringens höstbudget innehåller fortsatta skattesänkningar i form av jobbavdrag och borttagen fastighetsskatt, vilket gynnar personer med stora villor i storstäder. De får sänkningar på uppemot 22 000 kronor per år, om villan är taxerad till 4 miljoner.

Jobbavdraget beräknas sänka skatten för medelinkomsttagarna ytterligare några hundralappar, så att de som tjänar runt 20 000 kronor och arbetar heltid nu fått den utlovade tusenlappen i skattesänkningen.
Regeringen stoppar även möjligheten för långtidssjuka att efter ett år få högre ersättning än 75 procent via egna avtalsförsäkringar. Förändringen gäller även redan tecknade försäkringar, vilket är häpnadsväckande, minst sagt!
Till detta kommer sänkning av ersättningsnivåerna.

Nystartjobb även i offentlig sektor är bra. Nyfriskjobb, som enligt DN får ännu lägre arbetsgivaravgift är positivt, och instegsjobb för nyanlända invandrare likaså.
Men när Anders Borg och Sven Otto Littorin på DN debatt skriver att reformerna syftar till att ”skapa ett sammanhållet samhälle där kampen mot utanförskapet är den viktigaste uppgiften” så skorrar det tämligen falskt. Syftet att ”återupprätta den svenska modellen” uppnås knappast av att göra lågavlönade kvinnors vardag ännu mera osäker. ”