Medie-Maud tar plats till höger
Centerpartiets ledare Maud Olofsson utstrålar onekligen energi och självförtroende, som inte har något samband med partiets svaga ställning i opinionsmätningarna.
Hennes enkla floskler om att ”anta utmaningar”, ”anpassa regelverk” och ”göra det mer lönsamt att vara företagare” verkar gå hem, i alla fall i medierna, där Maud blivit de nyliberala ledarskrivarnas nya kelgris.
Gladast vinner heter det ju, och visst verkar hon vara på gott humör, trots att endast 5,9 procent av väljarna skulle rösta på centern om det var val i dag, jämfört med 7,9 procent i valet. Partiet minskar mest av de borgerliga, samtidigt som den rödgröna oppositionen leder med mer än 10 procentenheter. Men det är ju inte val förrän 2010.
Maud Olofsson har tagit den plats som blivit ledig på högerflanken, när de andra partierna dragit sig mot mitten. Hon kliver rakt fram, ber inte om ursäkt och följer utan tvekan sin värderingskompass, som pekar åt ett helt annat håll än för tidigare centerordföranden som samarbetat med socialdemokraterna.
Centerns ordförande ogillar sossar och antar mer än gärna rollen som högerytter. Hon retar upp facken med förslaget om att göra det svårare att få kollektivavtal på arbetsplatserna, något som stärker oseriösa arbetsgivare och gör det svårare för fackanslutna medlemmar att få jobb. Föreningsrättskränkning kan man tycka, men i Maud Olofssons värld är löntagarnas makt gränslös, medan det är synd om småföretagarna.
I verkligheten är det oftare tvärtom. Unga människor har oftast inte en susning om att de jobbar utan anställningsbevis, utan försäkringar, utan pensionsrätt. Först den dag då arbetsgivaren går i konkurs och hela sommarjobbet slutar utan lön, blir de varse att det kan vara bra med kollektivavtal även på ställen där facket saknar medlemmar. Näringsminister Olofssons uttalande att ”kollektivavtal ska vara normen men inte nödvändigtvis behöver vara formen” är obegripligt och borde föranleda en uppläxning av arbetsmarknadsministern och regeringskollegan Sven Otto Littorin (m), som i alla fall säger sig värna den svenska modellen.
Svensk arbetsmarknad bygger just på likformigheten i ramverket. Detta ger tryggheten, och är en förutsättning för att regler om medbestämmande och arbetsmiljö ska gälla. Och det har även företagarna nytta av, eftersom de slipper särlösningar.
Centerledarens tal vid partiets nyligen avslutade riks-stämma andas en rent Perssonsk nöjdhet. Med hjälp av hushållsnära tjänster och enklare f-skattsedlar inleds c-vägen mot framtiden, ett värderingsskifte ”från sossefiering till liberalisering”, som hon kallar det. Hur många som vill hänga med är ovisst, men beslutsamheten är det inget fel på.