En yrkesgrupp som löper stor risk för smitta genom sitt arbete måste ha rätt till ekonomisk trygghet, anser debattörerna. Bland övriga som skrivit finns ledande företrädare från Vårdförbundet, Läkarförbundet och LO-TCO Rättsskydd.
”De över en halv miljon som arbetar inom vård och omsorg står utan rätt till ekonomisk trygghet om de råkar ut för den mest vanliga olyckan inom vårdyrket – att sticka sig på en använd kanyl.”

Debattörerna anser att regeringen står passiv inför det faktum att ett växande antal anställda inom vården förlorar arbetsförmågan på grund av att de blir smittade.
Hepatit C är en kronisk virussjukdom som smittar via blod.
Hela 80 procent av sjuksköterskorna uppger att de någon gång under de senaste tio åren stuckit eller skurit sig på kanyler eller exponerats för blod i sitt arbete.

Ylva ThörnRiskutsatt vårdpersonal är ofta vaccinerad mot hepatit B men mot hepatit C finns inget vaccin.
– Vaktmästare på sjukhus är också en grupp som riskerar att drabbas, säger Ylva Thörn till Kommunalarbetaren. Det här är naturligtvis en arbetsmiljöfråga som främst arbetsgivaren har ansvar för, men jag tror att det görs för lite när det är så många som drabbas.
– Och blir någon smittad ska man inte behöva gå i oro i långa tider i väntan på livränta. Lagstiftningen är inte tillräckligt tydlig, säger Ylva Thörn.

Under tiden 1990 till 2004 smittades totalt 16 personer inom vården av hepatit C. Samtliga hade klara smittovägar. Av dessa var 10 sjuksköterskor, tre undersköterskor, två läkare samt en laboratoriepersonal.
Under nittiotalet smittades samtidigt 76 personer på oklara smittvägar. Av dessa var 42 sjuksköterskor, 25 undersköterskor, sex läkare och tre lab-personal.