Lita inte blint på forskare, Borg!
Så var det då dags för moderaternas dag i Almedalen, eller snarare Anders Borgs dag.
För en enmansshow var det, finansministern dominerade, föreläste och gjorde utspel, från arla morgonsoffan i TV, följt av förmiddagens ekonomiska seminarium, till eftermiddagens utspel om sänkt a-kasseavgift nästa år samt kvällsdebuten som Almedalstalare, det mest kortfattade hittills.
Lägg till detta tio inbokade intervjuer på fredagen, varav den sista reserverad åt KA: Borg kan åka hem till Sörmland, dra på gummistövlarna och känna sig hyfsat nöjd med utfallet på mediefronten.
Foto: Tobias Holmqvist
Vad är det då Anders Borg vill visa upp efter nio månader som chef för rikets budget? Det viktigaste budskapet lyder: Regeringen baserar sina beslut på forskning.
Tre unga forskare dominerar därför det ekonomiska seminariet,
Maria Hemström, inleder med sina studier av unga människor på arbetsmarknaden, och slår bland annat fast att starkt skydd av redan anställda hindrar de unga att få jobb. Samtidigt säger hon också att de flesta unga får ett jobb, efter betydligt kortare arbetslöshetstider än de äldre. Hon verkar flagga för en uppmjukad arbetsrätt, eftersom det är ”för svårt” att anställa unga, men kommenterar inte närmare den explosiva utvecklingen av tillfälliga jobb som helt talar emot det hon säger. Här finns de unga, och utrikes födda med låg utbildning, lätta att ta in, lätta att få ut, och detta med regeringens mycket goda minne.
Daniel Hallberg pratar om de äldre på arbetsmarknaden, och framhåller bland annat de höga pensionsavgifterna som ett svårt hinder för gruppen 55-plus att få anställning. Detta har riksdagens revisorer visat tidigare och här finns skäl att göra något.
Dan-Olof Rooth, en av ”de hetaste internationella forskarna” på området invandring och integration, en av de mest nedladdade förklarar Borg, redovisar, för mig okända och intressanta, fakta om skillnaden att få jobb om man är född utanför Europa (eller har föräldrar som är det) jämfört med vanliga svenssons. .
Han visar är bland annat:
- Att få jobb via arbetsförmedlingen ger högre lön än via vänner.
- Avkastningen på kunskaper i svenska är hög. 15-20 procent har inga/dåliga kunskaper i svenska. Goda kunskaper i svenska ger 10 procentenheters högre sysselsättning och 10 procent högre lön. Än starkare effekter för akademiker, som, liksom svenskar, kan räkna med 5 procents högre lön för varje extra års utbildning.
- Etnisk diskriminering via exempelvis namn förekommer men inte alls så ofta som man kan tro om man läser tidningar, förklarar han och berättar om ett fältexperiment där man jämfört hur ofta den som har ett svenskt klingande namn kallas till anställningsintervju jämfört med den som har ett arabiskt klingande namn:
Den med svenskt namn kallas till intervju tre ggr av tio, och den sökande med arabiskt klingande kallas två gånger av tio..
– Genomsnittet är inte noll gånger av 250, som det ibland presenteras, säger Dan-Olof Rooth och lägger till:
Det är jätteviktigt att detta kommer ut. Så att utrikes födda inte ser det som hopplöst att lära sig språket, utbilda sig och söka arbete.
Det förekommer, lite förvånande kanske, mer diskriminering i invandrartäta oftast lågkvalificerade yrken, ingen nämnvärd diskriminering i högkvalificerade yrken.
De som diskriminerar är rekryterande män och företag med mindre än 20 anställda.
– Så låt kvinnor rekrytera, uppmanar Rooth, som konstaterar: Tre av fyra arbetsgivare diskriminerar inte! Och det finns ca 4 miljoner arbetsställen i Sverige, vilket ger 3 miljoner ”färgblinda” jobb, där får alla invandrade plats! De 75 procenten är viktigare än de 25, fastslår han och menar att journalister visar en skev bild av verkligheten, som inger en bild av läget som mer hopplöst än vad det är.
Det handlar alltså om unga, om utrikes födda och om äldre, de tre grupper som står för ”utanförskapet” och som via regeringen ska få inträdesbiljetter till värmen, via bland annat instegsjobb, nystartsjobb och sänkta arbetsgivaravgifter.
Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) deltar i diskussionen, tillsammans med äldreomsorgsminsiter Maria Larsson (kd). På plats är även ordföranden i fackförbundet Sif MariAnne Kratz, som talar om vikten av kompetens. Ministrarna tar tillfället i akt att presentera regeringens arbetsmarknadspolitik.
Regeringen vill visa att den gör det forskarna säger, och forskarna säger att regeringen gör rätt, eftersom de gör som de säger. Och inget ont i ny forskning, tvärtom. Det är inspirerande, tankeväckande, den föder engagemang, frågor och förstås invändningar.
För forskning är inte värderingsfri. Den är inte ”sann”, utan finns i ett sammanhang och har sina begränsningar.
En regering som helt förlitar sig på färska forskningsrön för sin politik har abdikerat från sin roll som svenska folkets företrädare. Forskning inom en vetenskaplig gren kan inte ensam ge vägledning i svåra frågor som rör människors vardag och framtid. Forskare kan dessutom ha fel. Nu är Anders Borgs favoritämne ekonomi. Men det finns andra ämnen, historia, psykologi, statsvetenskap. Politiker finns för att se till helheter, och väga in en mängd olika aspekter. Inte minst människors drömmar, tankar och oro.
Anders Borg kanske ska lyssna på en annan nationalekonom, professor Assar Lindbeck, som sagt ungefär som följer om att använda forskning för olika beslut:
Ös inte ur den strömmande bäcken, där den nya forskningen kommer utan ta hellre ifrån dammen där det nya och gamla har blandats. Man kan inte bara lita på ny kunskap som förändras hela tiden utan behöver även ta in gammal kunskap för att vara mer säker.
Borg tycker att ny forskning om ekonomin ska vara grunden för att styra Sverige. Han borde med andra ord även titta på andra kunskaper och beprövad erfarenhet.
Sunt förnuft och historia är också alldeles utmärkt för att fatta beslut. En nypa verklighet till forskarblandningen är inte heller helt fel.