Det kan vara ren öken, sex riktigt långa veckor för barn som inte har råd att göra något. De kanske varken syns eller hörs, men de finns.
En kvarts miljon barn i Sverige beräknas växa upp i en familj där brist på pengar är ett ständigt problem. Majblomman ger bidrag till fattiga familjer. Det kan vara till glasögon, en resa, en fritidsaktivitet. I år har Majblommans utgifter för kläder och läger eller kollovistelse ökat med 18, respektive 17 procent.

En ny rapport från föreningen visar på en ökning av föräldrar som söker bidrag till läger för sina barn. På deras uppdrag har Sifo frågat 1030 föräldrar med barn i grundskolan om deras sommarlov.  Undersökningen visar att 42 procent av ensamstående med barn tvingas stanna hemma på sommarlovet. För övriga var siffran 31 procent.
För 22 procent av barnen till ensamstående föräldrar saknas fritidsaktiviteter helt.

I en del fall handlar fattigdomen även om missbrukande föräldrar. Runt 200 000 barn lever i familjer där mamma eller pappa super eller knarkar. Det blir inga roliga somrar där, utan snarare ett ökat helvete, de månader skolan har stängt. Kanske var skollunchen det enda lagade mål mat de här barnen fick. Föreningens generalsekreterare Lena Holm säger i SvD den 9 juni 2007. ”Det finns ett jättestort behov av kollo och kommunerna borde ta ett större ansvar. Sommarlovsveckorna är fruktansvärda för en kvarts miljon barn.”
Hur det känns för barnen framgår inte av undersökningen. Men vuxna som minns talar om känslor av skam och otillräcklighet, att inte ha råd att göra samma saker som kompisarna tar så självklart.

Det handlar förstås om politik. Om de fattiga ska förlita sig på välgörenhet, vilket naturligtvis är mycket bättre än inget alls, eller på ett välfärdssamhälle med fördelning. Samtidigt som en del föräldrar inte har råd att köpa glasögon åt sina barn, eller hämta ut deras medicin så lever många familjer i stort välstånd. I dag blir de rika i Sverige allt rikare, och skillnaderna mellan hushåll med hög och låg inkomst ökar, visar en ny rapport från SCB. Alltför stora skillnader kan leda till segregation och ökad brottslighet, visar forskning.

Åsa Löfgren, docent i nationalekonomi vid Umeå universitet, säger i SvD (23 mars 2007): ”Har man stora grupper med lite att leva på blir det högre kriminallitet och större utanförskap.” Rapporten visar att andelen utrikes födda har 18 procent lägre ekonomisk standard än personer födda i Sverige. jämfört med 10 procent i mitten av 1990-talet. Alla hushåll har fått mer pengar att köpa för, men kombinationen av höjda löner och vinster på aktier och fastigheter har gjort spridningen större de senaste åren.

Lars Oscarsson, professor i socialt arbete vid Örebro universitet, säger i samma artikel: ”Vi vet att när inkomstskillnaderna ökar mellan olika grupper så är det oftast barnen som drabbas./—/Vi kan få olika skikt som lever olika liv med olika värderingar. På sikt löper man risk att de inkomstgrupper som utvecklas positivt tappar sin solidaritet med de andra.”

Ett samhälle, som håller ihop, inte tappar bort sina fattiga och strävar efter att utjämna skillnader och minska klyftorna blir helt enkelt bättre även för de rika. Solidaritet är något alla vinner på. Barn ska inte behöva lida för föräldrars tillkortakommanden. Ge dem stöd och uppmuntran, och hjälp dem till en bättre sommar.