Byggnads blockad mot det lettiska företagen Laval strider inte mot den fria rörligheten inom EU. Facket kan ta strid för att förmå ett företag från en annan stat att tillämpa de löner som fastställts i svenska kollektivavtal. 
Det anser generaladvokaten vid EU-domstolen i Luxemburg.

Förutsättningen är dock att stridsåtgärderna är motiverade med hänsyn till mål av allmänt intresse, exempelvis för att skydda arbetare och för att motarbeta social dumping, skriver generaladvokaten.
Stridsåtgärderna får inte heller vara oproportionerliga, det vill säga måste hålla sig inom rimlighetens gräns. (Det måste finnas en rimlig proportion mellan en stridsåtgärd och den skada den förorsakar).

Bakgrunden i Vaxholmsstriden är följande. Det lettiska företaget Laval kom år 2004 till Vaxholm för att bygga en skola. Laval vägrade att teckna det kollektivavtal som Byggnads krävde. Det resulterade i att Byggnads och även Elektrikerna satte bygget i blockad. Då vände sig Laval till den svenska Arbetsdomstolen med motiveringen att stridsåtgärden stod i strid med EU-fördragets rätt till fri rörlighet för tjänster och arbetskraft. Laval fick stöd av Svenskt Näringsliv att driva målet.

Erland Olausson, LO:s vice ordförande, är i huvudsak positiv till det yttrande som generaladvokaten har lämnat även om det finns diffusa inslag, till exempel i frågan om proportionalitet.
– Risken är att detaljregler i kollektivavtalen i värsta fall blir föremål för prövning både i Arbetsdomstolen och i EG-domstolen. Exakt vad generaladvokaten avser är svårt att säga i nuläget. Som vanligt finns djävulen i detaljerna, säger han och vill avvakta EU-domstolens utslag.

År 2005 kom Arbetsdomstolen, genom ett provisoriskt beslut, fram till att Byggnads konfliktåtgärder inte var olagliga, men vände sig till EU:s domstol i Luxemburg för att få vägledning.
Generaladvokaten anser nu att den svenska Arbetsdomstolen ska pröva om de villkor som finns i Byggnads avtal avsevärt bidrar till det sociala skyddet för anställda i utländska företag som arbetar i Sverige.
Yttrandet från generaladvokaten är i sin tur endast vägledande för EU-domstolen, vars slutgiltiga dom som kommer tidigast i slutet av året.
Efter utslaget går målet tillbaka till Arbetsdomstolen för ett slutligt avgörande.