Ibland går det bra att strunta i omvärlden, ibland går det sämre. Men jag är så van vid min ritual att det liksom inte spelar någon roll. Jag sitter där jag sitter tills jag är klar.

Och jag märker skillnad. I alla fall om det där undantaget skulle infalla, och jag missar meditationen, eller förkortar den för att jag har bråttom. Som ett brev på posten blir jag mer irritabel, stubinen kortas några snäpp, jag gnäller lättare om småsaker.
Känns det på något särskilt sätt att meditera, undrar folk ibland? Nej, det formulerade ganska bra av den lärare jag hade på en grundkurs i ämnet för länge sen: ”Det känns inte något särskilt att diska, men man gör det ändå.”
Att mentalt vara närvarande i nuet har fått ett modenamn: ”Mindfullness”.

SvD skriver om denna teknik för att minska stress och öka fridfullhet i avsnitt 6 i serien Hjärnkoll: ”Hjärnan mår bra av stilla fokus”16/5/2007. Enbart genom att göra några enkla övningar där man fokuserar på andning, kropp och/eller någon enkel upplevelse, som att äta en frukt, så uppnås fantastiska resultat. Redan efter åtta veckors träningsprogram i mindfullness har forskare uppmätt märkbara skillnader i hjärnans pannlob hos testgruppen. Det är här som känslor av bland annat stress regleras. Oro, nedstämdhet, stress aktiverar högra delen medan lugn, harmoni och lycka aktiverar vänstra delen. Och meditationen förskjuter hjärnans aktivitet till den vänstra halvan, så att ett positivt sinnestillstånd framkallas.

Att något så enkelt kan vara så svårt att få till, kan man tycka. Men just detta att sitta rakt upp och ner och uppleva nuet är uppenbarligen något nästan omöjligt för vår springande, blippande och informationsöverfyllda tid. Det kan alltid vänta tills man är ”färdig”.
Vi hade på redaktionen en kurs i stresshantering, som bland annat innefattade några enkla närvaroövningar: Sitt och känn en punkt 10 cm under naveln, håll fokus i 30 sekunder. Alla gjorde den inte. Men övningen hjälpte flera som provade att spänna av på ett bättre sätt. Jag tycker den fungerar utmärkt som en snabb metod att få distans till vardagens små förtretligheter. När jag ”hinner” göra den… För i en stressad situation tycker man, konstigt nog, att 30 sekunders rofylldhet är bara för mycket.

Nu, när ”himlahelgen” är i antågande är det som allra vackrast i Sverige. Kvällarna är bitterljuva, allt är fortfarande växande, det har ännu inte vänt. Samtidigt kan vi liksom inte låta bli att prata om augusti, boka möten i november, tänka framåt, framåt, och inte ta oss tid att se det som finns precis i ögonblicket. Stress föds ofta i plågan av det som hänt i det förflutna eller oro inför det som kan komma att hända. Inget av det går att påverka i dag.
Stilla dina tankar i helgen, stäng av mobilen, gå rätt ut, sätt dig ner och förundras över det som finns precis runtomkring dej. Total närvaro, utan att värdera, händerna stilla, tankarna samlade. Några minuter räcker för att du ska må bättre.

Nuet är den enda stund vi verkligen kan göra något med. Så mata vänster pannlob, stilla dina tankar i helgen, och låt det bli en god början för resten av ditt liv.