Kommunal kritiserar ökade klyftor
Kommunal byter spår. Viktigast just nu är att motverka inkomstklyftorna. Tidigare var det självklart att lyfta fram resurser till välfärdtjänster.
Ekonomin går på högvarv. Samtidigt gör regeringen drastiska nedskärningar av a-kassa och socialförsäkringar. Det kan inte Kommunal acceptera.
Inför varje kongress brukar Kommunal presentera förslag till välfärdspolitiska prioriteringar, så även den här gången. Men en helt ny situation har uppstått i och med en borgerlig regering.
Tidigare har Kommunal tagit ställning för mer resurser till välfärdstjänster, till exempel skola, sjukvård och äldreomsorg. På längre sikt är dessa fortfarande viktigast, men nu vill förbundet främst motverka de ökade inkomstklyftorna. De i sin tur är en följd av de lägre ersättningar i a-kassan och försämringar i socialförsäkringarna, som regeringen har gjort.
De som drabbas mest är unga under 30 år, ensamstående med barn samt utrikes födda.
– Regeringen för en politik som leder till ökade orättvisor och drabbar hårdare de grupper som redan är missgynnade, såsom deltidsarbetande och visstidsanställda, säger Yeshi Wondmeneh och Bodil Umegård, utredare på Kommunal.
Nästan var femte medlem i Kommunal har varken eget sparande eller anser sig kunna ta lån av bank eller andra personer. Bristen på kontanter gör att en stor grupp människor inte ens kan få den tandvård de behöver. Därför anser Kommunal att ett högkostnadsskydd i tandvårdsförsäkringen bör införas.
Överhuvudtaget krävs åtgärder som stärker de utsatta gruppernas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Tidsbegränsade och otrygga anställningar måste minskas.
Ekonomin är också tillräckligt god för att satsa på bättre löner och trygga heltider, skriver Kommunal.
På sikt är det också nödvändigt att diskutera i vilken takt pensionsavgifterna behöver höjas, eftersom medelåldern ökar. Annars blir alternativet att pensionsåldern måste höjas.
Mellan 1991 och 2004 ökade den disponibla inkomsten för alla i befolkningen med 15 procent.
Unga under 30 år har däremot fått en sämre ekonomisk standard med minus en procent.
Ensamstående med barn har under samma tid fått sin ekonomiska standard höjd med bara fem procent, utrikes födda i övriga länder än Norden med elva procent.