Släpp ut kvinnorna ur låglönefällan!
Kvinnolön är svältlön. Så formulerar Aftonbladet rubriken till serien Vad är du värd. Till detta fogas en omvänd tio-i-topplista över de lägst avlönade kvinnojobben.
Det handlar om heltidslöner från 16 600 kr till 18 800 kr. Bland yrkena finns vårdbiträden, köksbiträden, kokerskor, personliga assistenter och barnskötare. Det finns förstås de som tjänar ännu sämre, här handlar det om genomsnitt. Medellönen i Sverige ligger runt 23 000 kr.
Men gemensamt är att det är yrken som oftast tillhör ett LO-förbund, där kvinnor är i majoritet, och att dessa alltid ”råkar” ha lägre löner än LO-sektorer där män är i majoritet. Maskiner, skötta av män är alltid värda mer än människor skötta av kvinnor. Skillnaden är runt 20 procent! LO vill rätta till det med bland annat kvinnopotter.
Den kvinnliga låglönefällan vill en del borgerliga debattörer lösa utan facket. Varje butiksanställd, varje vårdbiträde ska få upp lönen genom eget snack med arbetsgivaren – och byta om inte villkoren passar.
Så kan bara en verklighetsfrämmande högerideolog resonera. Valfriheten för lågavlönade kvinnor handlar alltför ofta om att få en annan timanställning, med ungefär samma villkor. En privat vårdarbetsplats betalar sällan bättre, ofta sämre löner än en kommunal. Och saknar den privata även kollektivavtal så är inte ens försäkringar vid sjukdom, pensionsinbetalningar och semesterlön garanterad.
Utan fackets starka ställning hade låglöneyrkena i Sverige sjunkit flera tusenlappar. I länder där facket är svagt har jämförbara yrken ungefär 20 procentenheter lägre lön. Så visst är det dåligt nu, men det kan bli mycket värre!
Det är därför ett steg framåt att arbetsgivarna i Svensk Handel tillsammans med facket för de handelsanställda velat ge sina butiksanställda kvinnor likvärdiga löneökningar som industrins män. Arbetsgivarnas centrala organ, Svenskt Näringslivs försök att stoppa två parter som enats är besynnerligt, i synnerhet som de tidigare hävdat att det ska vara fri tävlan, fria avtal och flexibla lösningar på arbetsmarknaden.
Kommunal siktar på avtal för cirka 400 000 kommunalare före 1 maj. Nu väntar förhandlingar med nyvalda, borgerliga företrädare för arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Den nye ordföranden Anders Knape (m) vill inte gå i Svenskt Näringslivs ledband, vilket är positivt. Sveriges kommuner och landsting har mer välfyllda kassor än på länge och alla prognosmakare spår ljusa tider för svensk ekonomi. Det finns kanske hopp för högre kvinnolöner, trots allt!
