Fläckfria tyger, lackskydd på bilen eller båten mot smuts och alger, glas som hålls rena bara med vatten.
Det finns också en handfull nanoprodukter som vi kan stoppa i oss; tandkräm med syraneutraliserande nanomolekyler, kosttillskott med nanosmå antioxidanter, matolja med vitaminladdade nanodroppar och tuggummi med chokladsmakande nanokristaller.
Vad är då nano? Stort är det inte. Delar du en millimeter en miljon gånger får du en nanometer.

Det här är några exempel på vad vi kan göra med den nya nanotekniken. Om det är farligt eller inte är inte Jöns Hilborn utan vidare beredd att slå fast. Han är professor i polemyrkemi och forskar i ämnet nano vid Uppsala Universitet och har fått 15 miljoner i anslag från EU.
– Det finns ju också gammal mer ”naturlig” nanoteknik i vår levnadsmiljö, säger Hilborn. Till exempel den gamla målarfärgen Falu rödfärg.
Färgen innehåller det fina pulver av järnoxid från Falu koppargruva vars katalytiska förmåga skyddat röda stugor mot röta i över 300 år.
– Detsamma gäller kimrök, det svarta färgpigment som består av sot, dvs. rent kolpulver. Det är också nanoteknik, säger Hilborn. Det används både i tusch och väldigt mycket i bildäck
– Och alla vet ju att det inte är nyttigt att andas i stan där det finns mycket bilar.
Är det rätt att säga att som det internationella facket IUL säga att vi ska sätta stopp för alla nya nanotekniker i väntan på att vi vet mera?
– Det kan jag inte svara på, säger Jöns Hilborn.