Söderlund är ute och cyklar
Plötsligt händer det. Snön är bortsmält, himlen blå, solen lyser och vägbanorna är torra. Kort sagt: Det är dags att lämna in cykeln efter vinterns kamp med modd och isfläckar, ta bort vinterdäcken med dubbar, smörja kedjan, justera växlarna och tvätta bort lager på lager av damm och smuts.
Jag, som cyklar till och från jobbet året runt, i ur och skur, tillhör en ökande skara av växthuseffektsbekämpare. När jag pustande nått upp till Västerbron via Långholmens sega backar gör jag både mig själv och jordklotet en tjänst.
Vi agerar i det tysta, vi skryter inte med alla utsläppsrätter vi samlar på oss med vårt idoga trampande, men vi har all anledning att vara både stolta och nöjda. Cyklandet är miljövänligt, det är bra för hälsan och plånboken. Och jag kan inte låta bli att slänga en blick in i bilkön, med ensam herre bakom ratt och fundera: Vad skulle hända om några av er joinade vårt gäng.
Åretruntcyklandet ökar, i alla fall i Stockholm. Under den vinter som just passerat blev vi 40 procent fler, berättar SvD 2007-03-14.
Den milda och rätt snöfattiga vintern är en förklaring, höga bensinpriser kanske en annan, men också det faktum att Stockholm har börjat närma sig exempelvis Köpenhamns nivå och blivit mer cyklistvänligt.
SvD berättar att det mellan 1998 och 2006 har byggts 46,5 kilometer cykelbanor. Samt att antalet cykelolyckor har minskat med 20 procent på ställen där det finns särskilda cykelfält.
Det senare får föroppningsvis även moderaten Mikael Söderlund, trafikborgarråd, att tänka om. De målade cykelfälten har varje val fått politiker att lova bilisterna att cyklisternas egen fil ska bort. Efter förra maktskiftet var det Annika Billström (s) som med pensel i hand på bild i Expressen lovade att rensa upp och göra fritt fram för bilarna. Av detta blev intet, tack och lov, i stället kom det några cykelbanor till.
Nu har Trafikkontoret i Stockholm upptäckt det som vi cyklister genast fattat, det vill säga att cykelfälten funkar, precis som en vanlig bilfil. Vi respekterar varann, cyklister och bilister och det ökar säkerheten.
Krister Isaksson, trafikplanerare, tror inte heller på förslaget från politikerna att flytta cykelstråk till sidogator. Cyklisterna kommer att fortsätta att trampa sina invanda spår, men då utan den säkerhet som cykelfältet utgör.
Mikael Söderlund, du är ute och cyklar när du föreslår att cykelfälten ska bort, samtidigt som cyklandet ökar! I stället borde du inse fördelarna med tvåhjulingar i trafiken. Vi tar mindre plats, bullrar mindre och släpper ut färre avgaser. Vi håller oss friska. I synnerhet om vi använder hjälm och inte kör som idioter.
Uppmuntra fler att cykla istället, så minskar även problemen med framkomligheten!
Prova själv Mikael, och använd dina intrampade utsläppsrätter exempelvis på semestern.