– Programmet ger idag ingen tydlig yrkesexamen och innehållet har för låg kvalitet, säger Björklund till tidningen Dagens Nyheter.

Han anser också att det ska finnas olika medicinska inriktningar, till exempel äldrevård. I det tidigare gymnasiesystemet var omvårdnadsprogrammet tvåårigt och ledde till en undersköterskeexamen. Idag är man tvungen att läsa vidare till undersköterska efter omvårdnadsprogrammet.
– Det måste göras om i grunden. Det ska finnas en mycket tydlig koppling till sjukvården, säger Björklund som har tillsatt en gymnasieutredning.

Unga kvinnor har svårare att få jobb efter gymnasiet än de unga männen, visar en utredning från LO och Lärarnas riksförbund. De tvingas då läsare vidare, medan männen får arbeten.
LO och lärarna är inne på samma linje som Björklund. I en gemensam rapport säger de bland annat att man måste höja kvaliteten på alla yrkesförberedande gymnasieprogram och på den arbetsplatsförlagda utbildningen.
Lärlingsutbildning ska vara en del i yrkesprogrammen och varje elev ska få studie- och yrkesvägledning.

Rapporten bygger på en enkätundersökning som Statistiska centralbyrån, SCB genomförde bland elever som gick ut gymnasieskolan 2002/2003.