Irma kommer som krigsbarn till Sverige under andra världskriget. Hon tas om hand av ett lantbrukarpar som trots kärlek och goda intentioner inte lyckas få Irma att känna sig hemma.
Hon växer upp och får en son, Erik, som berättelsens huvudspår kretsar kring. Han dras in i en rörelse som drivs av ett närmast religiöst hat mot allt som inte kan betraktas som etniskt svenskt.
Efter att ha absorberat organisationens våldsideologi, sätts han att bevaka en vanlig familjekvinna i radhusförorten. Ett uppdrag han tar på största allvar.
En obehaglig men skarpsynt roman på välsnickrad prosa. Om rädsla, hat och rotlöshet – och en smärtsam oförmåga till närhet.
