Som tolvåring lovade Larsåke WPersson sin mor att göra en kökspall i slöjden. I slöjdsalen tog lusten över, han ville göra ett bollträ. En rast ringde han hem för att bli löst ifrån sitt löfte.

— Jag hade respekt för det jag själv lovat. Om man inser att man inte klarar att hålla löftet är första steget att be om att bli löst från det, inte bryta det, säger Larsåke W Persson.

Om man förbundit sig att göra något är man inte fri att hitta på något annat.

Löften bör inte ges för tidigt i livet och att avkräva barn alltför stora löften är obarmhärtigt anser Larsåke WPersson. Hur gärna en elvaåring än vill ha en hund kan hon eller han inte lova att gå ut med den både morgon och kväll. Utifrån det resonemanget har Larsåke W Persson ställt sig frågande till nykterhetslöften som ges för tidigt.

— Jag har ifrågasatt att nioåringar i IOGT-NTO:s verksamhet genom att kryssa i en ruta lovat att avhålla sig från alkohol. Kanske ska man vara i 15-årsåldern för att lova något sådant. Eller så får man vänta tills man blir myndig. Löften till andra är mer värda än dem som vi ger till oss själva. Det är lättare att smita undan löften som vi inte uttalat inför andra.

— Om man berättat att man ska gå ner i vikt eller börja träna kan någon fråga hur det går. Då är det svårare att kasta in handduken.

Några omedvetna löften tror inte Larsåke WPersson finns. Då handlar det i stället om förväntningar och plikter. Som barn utgår vi från lusten. Sedan kommer plikterna som ger stadga. Ofta pendlar livet mellan lust och plikt. Löften kan vara nödvändigt för jämvikten.

— Goda löften kan vara ett skydd mot gränslösa förväntningar och förbannande plikter.

Har man redan lovat en sak är det lättare att avstå en annan. Men när varje minut är intecknad i förväg kan plikterna ta död på lusten. Något som många känner igen inför jul då släkten kan ge dåligt samvete. Rådet till den som bara ser plikterna och söker efter lusten är att börja göra det som bjuder minst motstånd.
Pålitlighet var viktigare förr.

— Tidigare tror jag att det fanns en större respekt för kollektivet, i dag är individualismen långt driven. Det som gagnar det egna välbefinnandet har det högsta värdet.

Men brutna löften skapar fortfarande skuld, det är oundvikligt anser Larsåke WPersson.

— Enklaste sättet att komma vidare efter ett löftesbrott är att be om ursäkt och fråga vad man kan göra för att ställa saker och ting till rätta.

Det kan bli problematiskt om man säger att man ska ringa någon och sedan inte gör det. Det skapar förhoppningar som inte infrias. För den som väntade förgäves på telefonsamtalet kan det vara genant att ta upp saken eftersom det blottar ett underläge.

— Enda sättet att få en tanklös löftesgivare att ta ansvar är att ta upp saken.

Man måste kunna lita på varandra anser Larsåke WPersson, därför är det bättre att inte ge några löften i vissa lägen. Känslor går aldrig att lova, däremot handlingar och att låta bli saker. Några nykterhetslöften ges inte inom Länkarna och Anonyma Alkoholister.

— De om några vet vad ständigt brutna löften ger. De stöder varandra och uppmanar varandra att försöka bevara sin nykterhet utan att ge några löften.

Något att tänka på:

1) Ge inga villkorslösa löften in blanco. Uttala
även det underförstådda som ”om jag förmår” och ”om jag har hälsan”.

2) Ge inga långtgående löften utan att fundera på vad det kan kosta.

3) Ge inte löften om du inte är vid dina sinnens fulla bruk.

4) Ge inte ett löfte om du verkligen inte menar det.

5) Ge inga villkorade löften till den som inte förstår innebörden av villkoren.

6)Ge inte ett löfte om du inte uppriktigt tror att du kan hålla det.

7) Lova inte orimliga saker vid vadslagning.

8) Ge inte nya löften förrän de gamla är infriade.

9) Ge inte löften för andras räkning.