– Arbetsmiljölagen tar sikte på att göra en bra arbetsmiljö, men passar inte ihop med den beredskap som bedrivs inom bolagen, säger Per Holmström, Kommunals ombudsman.

Kravet på ersättning diskuterades på Kommunals avtalskonferens inom KFS området. KFS betyder Kommunala Företagens Samorganisation och är arbetsgivarnas organisation. Medlemsföretagen ägs av kommuner och landsting eller är helt eller delvis privatägda.
Beredskap berör bland annat områdena energi, fastigheter, vatten och avlopp samt snörenhållning. Nya regler införs i arbetstidslagen nästa år. Dygnsvilan ska vara 11 timmar. Har du beredskap och rycker ut så bryter du den.

Ett exempel: Erkki Kataja är reparatör vid värmeverket i Linköping. Han har beredskap fram till sju på morgonen. Mellan tolv och tre på natten måste han plötsligt rycka ut och göra ett jobb. Han bryter dygnsvilan med tre timmar. Idag utgår övertid och så blir det även i fortsättningen. Däremot måste de tre timmarna kompenseras med ledig tid för den brutna dygnsvilan direkt efteråt vid nästkommande arbetspass. Lagen reglerar inte om den tiden ska vara betald eller ej. Det förhandlar Kommunal just nu om med arbetsgivaren och Kommunal vill ha ersättning i pengar.

Erkii Kataja i Linköping har beredskap var sjätte vecka. Han har just varit ute på natten och bytt fem cylindrar, som läckte i fastbränslepannan.

Han tycker att det känns lite halvknepigt att inte veta hur det blir med ersättningen för den brutna nattvilan.

Erkki Kataja, som var med på avtalskonferensen, vill även ha en extra månadslön vid semestern i stället för semestertillägg.
Han vurmar också för att beredskapsersättningen höjs för anläggarna.

– Den är på tok för låg, men höjer vi den för mycket blir det svårt att konkurrera med de privata entreprenörerna säger han. Dessa kan lägga sig hur lågt som helst.

Han berättar om en kille som av en privat firma blev erbjuden beredskap i samband med snöröjning.
Beredskapsersättningen som den här företagaren erbjöd honom var en middag tillsammans med hustrun.