— Anarki har förvandlats till demokrati. Från att ha varit dålig fungerar vården mycket bättre, säger Gunilla Duvmo, som har sin make på sjukhemmet.

På Gunillahem, i Gällivare kommun, bor 45 åldringar. Häften av de anhöriga tycker att vården har blivit bättre efter sex månaders intraprenad. Det visar en undersökning från Luleå universitet. En stor del av personalen tycker att det har blivit mer arbetsglädje och att de får mer gehör för sina idéer.

Intraprenad innebär att personalen sköter budget och verksamhet. Det är dock inte fråga om privat drift, utan hemmet finns kvar inom kommunen, som har det yttersta ansvaret.

Gunillahem har tidigare fått kritik av anhöriga för brister i vården och skyddsombud har larmat om dålig arbetsmiljö. Men sedan intraprenaden startade i oktober förra året har det börjat vända.

Undersköterskorna Marie Lagbo och Maja Larsson tog kontakt med Kommunalarbetaren och vi åkte dit.

— Vi vill berätta hur vi har blivit en gladare och positivare grupp. Vi kan tycka till i frågor på ett annat sätt än förr, säger de och visar runt.

Personalen är indelad i ansvarsgrupper och de ingår i ”utåtgruppen”, som marknadsför den nya modellen.

Sjukhemmet ligger på marknivå. Den runda innergården pryds med vattenfontäner. Tidigare kontorsutrymmen har gjorts om till vilorum och ett rum där anhöriga kan sova över.

Marie Lagbo är kontaktperson till Gunnar Olsson. Han vilar sig på sin säng tillsammans med makan Edla. Båda är över 90 år.

— Sån personal som här finns inte. De är tillmötesgående i ur och skur, säger Gunnar medan Edla verkar sova djupt. När Gunnar inte vill ställa upp på fotografering talar Edla plötsligt om vad fjantig han är, reser sig upp och får honom på benen.

Vad är då den stora skillnaden jämfört med tidigare för personalen?

— Vi har blivit mer delaktiga, förr jobbade vi för kommunen, inte för vår egen skull och verksamheten. Vi var vana att cheferna bestämde över huvudet på oss och att det var långa beslutsvägar, berättar Marie Lagbo och Maja Larsson.

Problem blir åtgärdade snabbare. Behövs ett hjälpmedel går det att fixa direkt med arbetsterapeuten.

De har även fått arbetskläder, vilket inte existerade tidigare. Dessutom mer friskvård.

Sjuksköterskan Ingela Öhman kommer plötsligt förbi i en av korridorerna. Hon styr en vagn med sopsäckar på väg till soprummet och ingår i ledningen. Den består av ytterligare en sjuksköterska och en undersköterska. De tre ska kunna hugga i när det behövs och delta i vårdarbetet under halva sin arbetstid. Tillsammans har de utarbetat en ideologi, ”Drömmar om att leva och att dö bra”. Den ger personalen en gemensam värdegrund att stå på.

Ideologin har belönats med ett stipendium på 64 500 kronor. Med de pengarna ordnades nyligen två internat för personalen på Skaulos värdshus.

Mycket handlar om att finna lösningar som passar för olika behov.

Eftersom en del av de boende är pigga och vill vara uppe sent, stannar en undersköterska kvar till klockan tio på kvällen. Nattpersonalen börjar klockan halv nio.

Nytt är att ta till vara på olika kompetenser i personalgruppen. Maja Larsson, exempelvis, är förutom undersköterska även pastor i Missionsförbundet och brukar hålla minnesstunder i kapellet.

Undersköterskan Marina Pålsson, som nu sitter i ledningen, har ett förflutet som läkarsekreterare. Hon är administratör och ansvarig för budgeten som hittills har hållits i balans.

Hon berättar hur lång tid det tog innan intraprenaden blev verklighet.

— Vi ältade med politikerna i två år och tålmodigt övertygade vi dem. De flesta i personalen var sugna på att skapa något bättre.

De anhöriga efterlyser nu mer aktiviteter och fler ska de bli, även om det redan ordnats allt från sångstund till palt- och våffelfester och numera även kultur i vården med konstnären Hjördis Martinsson.

Intraprenaden skulle vara på försök i femton månader men nu har socialnämnden förlängt den även under hela år 2007.

Så här jobbar de

Personalen är indelad i olika arbetsgrupper med ansvar för etik och moral, sårvård, vård
i livets slutskede, inkontinens, friskvård, festkommitté, mat, schema, tvätt och utåtgruppen som marknadsför sättet att
arbeta.

Varje anställd är kontaktperson till någon av de boende.
De anställda har teamträffar på avdelningen och på arbetsplatsträffar får de information om budgeten.
Ett anhörigråd har startats.