Var det nån som sa miljö?
Sverige har svårt att nå de 16 mål för bättre miljö som riksdagen tog beslut om 2005.
Är det någon som bryr sig? Trots valåret är frågorna kallare än på länge.
Sju av de satta målen får röd gubbe — de är mycket svåra att nå på utsatt tid.
Det gäller klimatpåverkan, frisk luft, försurning, giftfri miljö, ingen övergödning, levande skogar samt ett rikt växt- och djurliv. Det handlar om biologisk mångfald, att djur och växter inte utrotas, att skogar, ängar och hagar skyddas, om ren luft och drickbart vatten.
Övriga nio mål får gul gubbe — kan nås men mer måste göras.
Det gäller skyddande ozonskikt i atmosfären, säker strålmiljö, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans, levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö och god bebyggd miljö. Här får vi glädjas åt att det är möjligt att ställa tillrätta det vi själva fördärvat. Ozonhålet i himlen går att laga, våtmarker går att återskapa, havet kan tillfriskna.
Men noll mål får grön gubbe — inte i något fall har vi gjort tillräckligt för miljön!
Det här framgår av en rapport från Miljömålsrådet, som varken fått stora rubriker i media eller upprörda uttalanden från politiker. Miljöminister Lena Sommestad är visserligen oroad över att vi har svårt att klara luftvården, men tycker inte det är något misslyckande att nästan hälften av målen är mycket svåra att nå. Vi har en värld runt oss som vi inte styr över, säger hon till Dagens Eko (7 juni 2006).
Visst, hon har rätt i att miljöförstöring inte känner gränser och kräver globala lösningar. Här hade EU kunnat fungera perfekt, om de ansvariga stiftat gemensamma lagar, exempelvis om återvinning. I stället skyddas ofta industrin och den fria rörligheten och EU upphäver beslut som nationer tagit för att skydda sina medborgare mot exempelvis tillsatser i mat och djurfoder.
Men miljöministern borde vara mera självkritisk. Allt är inte andras fel. Levande skogar med gamla träd och lövskog måste vi själva ta vara på. Minskad övergödning i vattendragen är i hög grad beroende av svenska bönders kväveanvändning. Luft utan bilavgaser kräver egna beslut om exempelvis alternativa bränslen och hårdare regler för trafiken.
Med centerns avhopp från kärnkraftsavvecklingen är den borgerliga alliansen enig i sitt ointresse för miljöfrågorna. Men från regeringen och stödpartierna är det nästan lika tyst. För miljöpartiet verkar friår, fildelning och fri-skolor ligga högre än kärnfrågorna på den egna priolistan. Låt inte miljöfrågorna trängas undan av trendfrågor och kortsiktighet. Ge älvar, hackspettar, gammelskogar och hagmarker mera plats i valrörelsen.