Aldrig blev jag så blind för världen,

som i drömmen om den jag älskat.

Aldrig var hon så vacker som då.

Aldrig hade större lycka känts.

Den ros, som frisk och röd togs emot

med hjärtats ärligaste känslor,

kan ännu av förlorad kärlek

skapa denna skimrande magi.

När rosor förvandlas till minnen

mister de sina vassa törnen.

I glömskans luftslott kläds de i

nya dofter och nya färger.

Hoppet när illusionens blomma,

vars spröda stjälk verkligheten bröt.

Men sanningens bittersol bränner

än mjuka blad till vassa taggar.