Vi behöver feedback, det vill säga återkoppling, för att känna oss trygga och växa i jobbet. Men det är en konst att få och ge denna feedback, särskilt negativ sådan.

Det duger nämligen inte med allmänt beröm och definitivt inte med tystnad i stället för negativa synpunkter. Bra feedback kräver också god jordmån, det vill säga bra arbetsplatser.

— Det handlar inte bara om ”vanlig” trivsel utan är också en arbetsmiljöfråga. Utan feedback jobbar vi sämre, menar organisationskonsulten och författaren Lena Börjeson i Stockholm.

Hon har sysslat med kommunikationsfrågor i egna företaget Metoda i över 20 år, inte minst för offentlig sektor:

— Vad vi än gör behöver vi veta vad som förväntas av oss. Vi vill kunna känna stolthet och vi vill veta vart vi är på väg. Men då krävs att vi är trygga i våra roller på arbetsplatsen. En stor orsak till stress är otydlighet när det gäller riktningen och målet med verksamheten. Vilket i sin tur skapar dålig feedback.

Lena pekar också på risker i samband med omorganisationer. Kompetens kan försvinna när tiden för samtal blir mindre.

— Den som är stark klarar sig alltid. Men jag har varit med om att folk kommer till mig och säger: ’Den och den är så dum!’ När jag då frågat om vederbörande tagit upp problemet med den det berör, har svaret ofta varit nej. Är man stressad och osäker i sin roll på jobbet är det lätt hänt att lägga in personliga känslor i stället för att hålla sig till sakfrågorna. Och på det viset uppstår mycket skitprat.

Chefer har ett särskilt ansvar, eftersom många medarbetare har problem med att ta emot beröm, men slukar kritik. Unga människor som är nya i jobbet är dess-utom extra beroende av feedback. Om det är tyst omkring dem kan de mista självförtroendet.

— När man får uppskattning är det lättare att ta till sig negativ kritik. Det blir mer avdramatiserat då. Mycket handlar förstås om hur det sägs. Man bör inte slå sin kollega i huvudet genom att exempelvis säga: ’Du kommer då jämt för sent!’ i stället för: ’Vårt samarbete skulle nog funka bättre om du kom i tid.’ Oklara förväntningar ställer också till oreda. Många missförstånd kan undvikas genom att man helt enkelt frågar tills man är säker.

Lena varnar särskilt för att ge negativ kritik per epost:

— Där ska man bara ägna sig åt uppmuntran. Klander ser mycket hårdare ut i den formen än om man pratar om saken. Många skulle behöva gå på kurs för att lära sig kommunicera bättre och därmed också ge varandra positiv och negativ kritik på ett bra sätt.